Programmering i matematikämnet : Några lärares erfarenheter från grundskolans årskurs 4-6

• Main Author: Franzén, Viktoria
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 2016
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-139041

Denna studie syftar till att bidra med ämnesdidaktisk kunskap om programmering i matematikämnet genom att lyfta fram några mellanstadielärares perspektiv utifrån deras egen undervisningspraktik. Programmering skrivs fram som ett centralt innehåll i matematikämnet i en planerad läroplansrevidering men flera lärare har redan erfarenhet av programmering i sin undervisning. Studien undersöker vilka syften med att programmera som lyfts fram av några lärare samt vilka förmågor som dessa lärare anser att eleverna får möjlighet att utveckla. Utöver detta undersöker studien även programmeringens generella effekter i elevgrupper och i andra undervisningssammanhang utifrån dessa lärares perspektiv. I studien deltog fem verksamma lärare med behörighet i matematik för årskurserna 4 till 6 som arbetade med programmering i sin matematikundervisning. Metoden för datainsamling har varit kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att lärarna ser flera syften med att arbeta med programmering; framförallt betonar de demokratiska och ekonomiska argument. Programmering beskrivs av lärarna som ett medel snarare än ett mål; som ett verktyg som ger möjlighet att utveckla såväl generella som matematiska förmågor. Resultatet visade att de generella förmågor som lyftes fram av lärarna var logiskt och systematiskt tänkande samt förmågan att samarbeta. De matematiska förmågorna som lärarna framförallt ansåg tränades och utvecklades när programmering användes i undervisningen var problemlösnings-, begrepps-, kommunikations- samt resonemangsförmågan. I likhet med tidigare forskning ansåg lärarna att det inte var några skillnader i kompetens mellan flickor och pojkar när de arbetade med programmering, dock fanns det en initial attitydskillnad där flickorna ibland uppvisade en mer negativ attityd jämfört med pojkarna. Studien påvisade att transfereffekter inte kunde utrönas men att de inte heller förväntades av lärarna. Svenska forskningsbidrag till området programmering i grundskolan är begränsade varpå den här studien kan ses som ett bidrag, stöd och inspiration till lärare som planerar att införa programmering i sin undervisning innan ytterligare underlag och reviderade styrdokument kommer skolväsendet till del.