Man ska utsättas för det här med olika texter, så att man kan ta ut det viktigaste ur allting : En kvalitativ studie om hur lärare beskriver att de arbetar för att utveckla elevers läsförståelse i årskurserna 4-6

• Main Author: Ericsson, Tobias
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Mittuniversitetet, Avdelningen för humaniora 2018
• Subjects: läsförståelseundervisning; läsförståelsestrategier; lärarperspektiv; tyst läsning; högläsning; textsamtal; Läslyftet; Humanities and the Arts; Humaniora och konst
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-34375

Denna undersökning baseras på att jag med hjälp av en kvalitativ metod valt att undersöka hur lärare undervisar i läsförståelse samt hur de arbetar för att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Detta för att jag saknade en uttrycklig bild av hur lärare väljer att bygga upp sin undervisning i läsförståelse. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med lärare som undervisar i årskurserna 4-6. I denna uppsats är kapitel två, Bakgrund, och kapitel fem, Resultat, de mest omfattande delarna. Bakgrunden är uppdelad i sju avsnitt, där det till en början redogörs för vad läsförståelse är för något. Efter detta redogörs det för innebörden av att undervisa i läsförståelsestrategier, hur styrdokumenten framställer läsförståelse, samt vilka faktorer som kan påverka elevers läsförståelse. Slutligen kommer ett avsnitt där Läslyftet, en fortbildning som många av de lärare som intervjuats genomgått, förklaras. I tidigare forskning finns tre delar – Skolinspektionens kvalitetsgranskning av läsförståelseundervisning, den senaste PIRLS-undersökningen samt teoretiska utgångspunkter. I det tredje avsnittet, Teoretiska utgångspunkter, redogörs för ett hermeneutiskt perspektiv, som tillämpats i samband med denna undersökning. Det hermeneutiska perspektivet utgår från att tolka meningen med människoskapande ting i relation till de sammanhang som skapat dem. Den metod som används för att förstå meningen är tolkning (Brinkjaer &amp; Høyen, 2013, s. 73), vilket är ett viktigt inslag i denna undersökning. Mina huvudsakliga resultat från de genomförda intervjuerna är att samtliga intervjudeltagare anser att läsförståelse är viktigt i många avseenden, att läsförståelse inte bara behövs i ämnet svenska utan i alla skolämnen, samt att skolans tid räcker till att eleverna ska få möjlighet att utveckla en god läsförståelse. Fler saker som lärarna är överens om är att det finns ett tydligt samband mellan läsning och skrivande och att det är viktigt att erbjuda texter i olika svårighetsgrader till eleverna. Gällande läsförståelsestrategier, berättar tre av de intervjuade att de inte använder några specifika läsförståelsestrategier i undervisningen. === <p>2018-06-15</p>