| Summary: | The aim of this study was to, through an intersectional perspective, examine the potential meaning making from the chosen literature and how literary representation and asymmetry of power are treated in the L1 classroom according to L1 teachers. Research shows that identification in literature can be of importance to the reader’s well-being (jfr. Felski, 2008; Nikolajeva, 2017; Rosenblatt, 2002). Previous studies highlight pupils’ attitudes towards reading and literature and shows that many pupils find it important to process the book together in different ways (Jfr. Bommarco, 2006; Schmidl, 2008). To be able to see a rightful representation of one’s self in literature can lead to a comforting feeling. All humans are a part of a network of social structures and intersectional power relations whom define their living conditions (Lykke, 2003), according to intersectional theory this network consists of the categories gender, ethnicity, age, class, and functional variations (eg. Disabilities). The study proceeded with qualitative methods. Firstly, a literary inventory and a text analysis was made to explore the chosen books’ potential meaning making. Secondly, four L1 teachers from upper secondary school were interviewed about how they teach the potential offering of meaning in the Swedish L1 classes. The study has social constructive theory as an approach and the data was analysed from an intersectional perspective to highlight the intercommunication between the different social asymmetries of power. The results show that a great part of intersectional perspectives hardly is processed in the classroom, even though all of the teachers noted the importance of processing injustices from the literature. Often were potential emotional difficult topics such as pedophilia, mental health or thoughts about one’s sexuality left out and never talked about. It is possible that the pupils have seen reflections of their self which they feel are inaccurate or emotional difficult to handle by their own, and then never get to discuss the material. With this study I hope to bring attention to the importance of reading and processing norm critical literature. Every reader deserves to see rightful representations of themselves. === Syftet med denna studie var att genom ett intersektionellt perspektiv granska meningserbjudandet i vald litteratur och hur litterär representation och maktassymetrier enligt lärare behandlas i klassrummet. Forskning visar att igenkänning i litteratur kan vara viktigt för läsarens välbefinnande (jfr. Felski, 2008; Nikolajeva, 2017; Rosenblatt, 2002). Tidigare studier belyser dessutom elevers inställning till läsning och litteratur och visar att många elever är tycker att det är viktigt att på olika sätt behandla boken tillsammans (Jfr. Bommarco, 2006; Schmidl, 2008). Att kunna se en rättvis representation av det egna jaget i litteratur kan skänka en känsla av trygghet (Felski, 2008). Alla människor ingår i ett nätverk av samhällsstrukturer och maktaxlar vilka definierar en rad livsvillkor (Lykke, 2003). Enligt intersektionell teori består detta nätverk av genus, etnicitet, ålder, klass och funktionsvariation. Studien är utförd med kvalitativa metoder. Först gjordes en litteraturinventering och en textanalys för att utreda de valda böckernas potentiella meningserbjudande. Sedan intervjuades fyra svensklärare från gymnasiet om hur de behandlade det potentiella meningserbjudandet i undervisningen. Studien utgår från en socialkonstruktionistisk ansats och materialet analyserades ur ett intersektionellt perspektiv för att belysa samverkan mellan olika samhälleliga maktasymmetrier. Resultaten visade att många intersektionella perspektiv aldrig behandlas i klassrummet, även om samtliga lärare uppmärksammat att det är viktigt att prata om orättvisor som förekommer i litteraturen. Sällan behandlades potentiellt emotionellt jobbiga ämnen, som pedofili, psykisk ohälsa eller funderingar kring sexualitet. Risken med detta är att elever har fått funderingar av att läsa litteraturen och aldrig får chans att bearbeta den informationen. En annan risk är att någon elev sett en spegelbild av det egna jaget som upplevs som orättvis eller jobbig, och som sedan inte får chans att diskutera materialet. Med denna studie hoppas jag belysa vikten av att få läsa och behandla litteratur som handlar om människor bortom normen, om normbrytande karaktärer och samhälleliga minoriteter. Alla läsare förtjänar att se en rättvis representation av sig själv.
|
|---|
