| Summary: | Syftet med arbetet är att få veta mer om hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning. Arbetet belyser vad betygsättning innebär för dessa lärare som har lite eller ingen erfarenhet alls av detta. Arbetets bakgrund utgår från intresset att lära sig mer om vad betygsättning innebär i årskurs 6 och hur lärare i årskurs 4-6arbetar med att förebereda och betygsätta elever. Det fokuserar på lärarens arbete med betyg och bedömning, vad för stöd de fått att förbereda för att betygsätta och hur de anser att professionen påverkas av detta. Det belyser hur lärare i årskurs 4-6resonerar kring att arbeta med betygsättning och vad det innebär för lärare som har tidigare eller ingen erfaret alls av betygsättning. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 4 – 6. Empirin har med inspiration av grundad teori kodats, tematiserats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet för arbetet visar att lärare gav både positiva och negativa synvinklar av hur det är (resonerade med både positiva och negativa vinklingar på) att arbeta med betygsättning i årskurs 6. Det som främst kom fram var svårigheter att tolka kunskapskraven, eftersom det råder en bristfällig samsyn mellan kollegor hur arbetet ska fungera med de elever som inte blir godkända. En annan svårighet som framkom var tidsbristen till att få ett bra underlag till bedömning. Lärarna arbetar helst med andra former av bedömningar som redovisningar och reflektion i grupper än klassiska prov. De hade fått olika typer av stöd, vissa mer än andra, men det som efterfrågades mest var att få tid till att diskutera med sina kollegor och få till en samsyn på kursplaner och kunskapskrav. I deras resonemang kring huruvida deras profession påverkas av att betyg blir tidigarelagda, svarar de flesta med att kompetensen och det professionella språket tydligare kommer fram.
|
|---|
