Målbeskrivning eller självbild? : Bilden av eleven bakom kursplanens mål i svenska i grundskolans senare år

• Main Author: Windestål, Malin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten 2009
• Subjects: Description of aims for the Swedish language; pupils; national target; school; kursplanens mål i svenska; elever; målstyrning; skola; Specific Languages; Studier av enskilda språk
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-4663

The purpose with this essay is to find out which demands the syllabus for the Swedish language make on the pupils in compulsory school compared to some active teachers’ point of view. The method I have used to find out is a qualitative interview, where I have interviewed four Swedish teachers of various professional experiences. After the change of government in 1991, the new curriculum committee had a mission where the goal was to develop the best school in Europe. A national target was introduced and the goals were proposed to be of two kinds; goals to strive for and goals to achieve. A problem in this is that the knowledge that pupils in ninth grade will acquire, is formulated in such a manner so that not even experts in each subject would live up to the demands placed on the students. It is in many cases the teachers' task to break down these goals and present them in a simplified way so that the students can achieve the objectives that are set on them and nowhere in the goalsetting takes no account of the fact that many students go through a major change in their lives, namely puberty. === Syftet med denna uppsats har varit att se vad kursplanen i svenska ställer för krav på elever i grundskolan jämfört med på fältet verksamma pedagogers syn på det hela. För att få reda på det har jag använt mig av en kvalitativ intervju, där jag har intervjuat fyra pedagoger som alla är utbildade svensklärare men som har olika lång yrkeserfarenhet. Efter regeringsskiftet 1991 fick den nya läroplanskommittén ett uppdrag där målsättningen var att utveckla Europas bästa skola. En nationell målstyrning infördes och målen föreslogs bli av två slag, mål att sträva mot och mål att uppnå. En problematik i detta är att den kunskap som eleverna i årskurs nio ska tillägna sig är formulerat på ett sådant sätt så att inte ens experterna på respektive skolämne skulle kunna leva upp till de krav som ställs på eleverna. Det blir i många fall lärarnas uppgift att bryta ner dessa mål och presentera dem på ett språkligt enklare sätt så att eleverna kan nå upp till de mål som är ställda på dem, och ingenstans i målformuleringen tas det någon hänsyn till att många elever går igenom en stor förändring i sitt liv, nämligen puberteten.