Transformativa kunskapsprocesser för verksamhetsutveckling : En feministisk aktionsforskningsstudie i förskolan

• Main Author: Gillberg, Claudia
• Format: Doctoral Thesis
• Language: Swedish
• Published: Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik 2009
• Subjects: feminist action research; feminist pragmatism; professional development; learning (in) organisations; knowledge processes; agency; social justice; preschool teachers; university; scholarship of engagement; gender equity; aktionsforskning; feminism; pragmatism; professionsutveckling; lärande (i) organisationer; kunskapsprocesser; social rättvisa; förskollärare; universitet och samverkan; jämställdhet; Education; Pedagogik; Gender studies; Genus
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14900; http://nbn-resolving.de/urn:isbn:978-91-7636-652-3

Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning. === This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research.