Barn och lärare i förskoleklass : Ett lärarperspektiv på det pedagogiska arbetet med fokus på hur barns tidigare kompetenser formar arbetet

• Main Author: Höglund, Rut
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap 2017
• Subjects: Social Sciences; Samhällsvetenskap; Pedagogy; Pedagogik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25914

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur förskoleklasslärare uppfattar att barns kompetenser i samband med förskoleklassens början formar deras arbete. De flesta svenska barn i förskoleklass kommer med erfarenhet av förskolans verksamhet, en verksamhet utan krav på barns utveckling eller deltagande. I studien belyses den problematik som detta medför för de lärare i förskoleklass som sedan tar vid och på ett år ska utveckla, utmana och förbereda samtliga barn i verksamheten för fortsatt skolgång, oavsett barns skilda kompetenser och erfarenheter.   För att svara på studiens syfte har sex förskollärare med över tio års erfarenhet av arbete i förskoleklass intervjuats. Intervjuerna spelades in och grovtranskriberades, för att sedan analyseras med hjälp av en innehållsanalys. I analysprocessen kategoriserades återkommande beskrivningar av barns kompetenser samt aspekter på hur dessa kompetenser uppfattades forma arbetet i förskoleklassen.   I resultatet redovisas först förskoleklasslärares uppfattningar om kompetenser hos barn som börjar i förskoleklass. Anledningen till det är att ge en förståelse för det resultat som sedan presenteras, där det beskrivs hur kompetenserna formar förskoleklasslärarnas arbete. Det framkommer att barn uppfattas ha samhälls- och ämneskompetenser när de börjar i förskoleklass, medan vissa brister beskrivs gällande barns sociala och motoriska kompetenser. Lärarna i förskoleklass menar att de aktivt arbetar för att hörsamma, uppmuntra och tillgodose barns samhällskompetenser i undervisningen, samtidigt som de strävar efter alternativa och kompletterande arbetsmetoder för att utmana barns ämneskompetenser. Det uttrycks vidare att barns brist på social kompetens uppfattas ge avbrott i ämnesundervisningen, och skapa ett ökat behov av närvarande förskoleklasslärare i barns samspel och lek. När förskoleklassåret börjar uppfattas barngruppen bestå av barn med varierade kompetenser, medan barns kompetenser uppfattas ligga på en relativ jämliknivå vid förskoleklassårets slut. I den diskussion som följer resultatet belyses att detta kan vara ett tecken på att alla barn i förskoleklass inte har möjlighet att utvecklas efter sin förutsättningar, då barn med bristande kompetenser tycks ha större utvecklingsspann än de barn som börjar förskoleklassen med högre kompetenser. Frågan som kvarstår är därför om den svenska förskolan tillåts göra skillnad för barns livslånga lärande.