Musik på två språk — musiikkia kahdella kielellä:en studie om musik som ett medel för andraspråksundervisning

• Main Author: Isohanni, A. (Annika)
• Format: Dissertation
• Language: Swedish
• Published: University of Oulu 2016
• Subjects: Nordic Philology
• Online Access: http://urn.fi/URN:NBN:fi:oulu-201603241349; http://nbn-resolving.de/urn:nbn:fi:oulu-201603241349

Denna avhandling pro gradu har gjorts i samarbete med projektet Kul på svenska. Projektet arrangerar musikföreställningar för barn och strävar efter att sammanföra finska barn med (finlands)svenska språket och kulturen genom tvåspråkiga teater- och musikföreställningar. Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur den tvåspråkiga musikföreställningen Anders och kompisen — musik på två språk upplevdes av elever i årkurserna 3–6 och vilka saker dessa elever lärde sig under föreställningen. Härutöver har det betraktats om det finns något samband mellan elevernas musikalitet och det hur föreställningen upplevdes samt det eleverna lärde under musikföreställningen. Uppsatsen utgörs av en kvantitativ surveyundersökning. Materialet är ett urval från ett större undersökningsmaterial som samlades in under hösten 2014 vid ett lågstadium i Kuopio. Materialet består av 120 enkätsvar. Informanterna var elever i årkurserna 3–6. För att utreda om det fanns ett samband mellan variablerna analyserades materialet med hjälp av korstabulering och Chi-två–test i dataprogrammet SPSS. De viktigaste resultaten visade att eleverna för det mesta hade gillat föreställningen. Majoriteten av negativ feedback handlade om att föreställningen upplevdes som barnslig. Utgående från elevernas feedback kan det löna sig att överväga om det är värt att pröva att ha skilda föreställningar för elever i årkurserna 3–4 och 5–6. Minst 30 % av alla elever hade lärt en ny sång eller en del av en, att uttala svenska, vilket språk finlandssvenska är, samt var finlandssvenskar bor, ett eller flera svenskspråkiga ord, hurdant språk svenska är och hur det låter samt att säga en kort mening på svenska under förställningen. Det fanns ett samband mellan mankönet och inlärning av var finlandssvenskar bor, vilket språk finlandssvenska är samt hur man uttalar svenska. Det kom också fram att sannolikheten att lära nya sånger och att uttala svenska var större hos musikaliska elever. Ungefär en tredjedel av alla elever hade deltagit i sång och musik under musikföreställningen, vilket indikerar att eleverna upplevde föreställningen som medryckande. Enligt resultaten fanns det ett tydligt samband mellan elevens deltagande i sång och musik under musikföreställningen och inlärning under föreställningen och att deltagandet förmodligen har främjat inlärningen hos eleverna. Samtidigt fanns det ett tydligt samband mellan elevernas musikalitet och deras deltagande i musik och sång under musikföreställningen. Enligt resultaten ser det ut att elevernas musikalitet möjligen förutspådde en högre sannolikhet att ta del i sång och musik under musikföreställningen, vilket i sin tur hängde ihop med inlärning hos eleverna. === Tämä pro gradu -tutkielma on tehty yhteistyössä Kul på svenska -projektin kanssa. Projekti järjestää musiikkiteatteriesityksiä lapsille ja sen tarkoituksena on tutustuttaa suomalaiset lapset (suomen)ruotsalaiseen kieleen ja kulttuuriin kaksikielisten musiikki- ja teatteriesitysten avulla. Tutkielman tavoitteena on selvittää, millaisena lapset kokivat musiikkiesityksen Anders och kompisen — musik på två språk ja mitä he oppivat esityksen aikana. Tämän lisäksi tutkielmassa on tutkittu, onko oppilaiden musikaalisuuden ja sen, millaisena lapset kokivat esityksen ja mitä he siitä oppivat, välillä yhteyttä. Tutkielma on kvantitatiivinen surveytutkimus. Materiaali on otos suuremmasta tutkimusmateriaalista, joka kerättiin kuopiolaiselta ala-asteelta syksyllä 2014. Materiaali koostuu 120 lomakevastauksesta. Tutkimukseen osallistuneet vastaajat olivat oppilaita vuosiluokilta 3–6. Muuttujien välisen yhteyden selvittämiseksi analysoitiin materiaali ristiintaulukoimalla sekä Chi2-testin avulla SPSS-ohjelmalla. Tärkeimmät tulokset osoittivat, että oppilaat olivat suurimmaksi osaksi pitäneet esityksestä. Suurin osa negatiivisesta palautteesta liittyi siihen, että oppilaat olivat kokeneet esityksen lapsellisena. Oppilaiden palautteen perusteella voi olla kannattavaa suunnitella kaksi erillistä esitystä vuosiluokille 3–4 ja 5–6. Vähintään 30 % oppilaista oli oppinut uuden laulun tai osan siitä, mitä kieltä suomenruotsi on sekä missä suomenruotsalaisia ihmisiä asuu, yhden tai useamman ruotsinkielisen sanan, millaista kieltä ruotsi on ja miltä se kuulostaa sekä sanomaan lyhyen lauseen ruotsiksi esityksen aikana. Tutkimuksessa tuli ilmi yhteys miessukupuolen ja sen, missä suomenruotsalaisia ihmisiä asuu, mitä kieltä suomenruotsi on ja kuinka ruotsia äännetään, oppimisen välillä. Kävi myös ilmi, että musikaalisilla oppilailla oli suurempi todennäköisyys oppia ääntämään ruotsia. Suunnilleen kolmasosa kaikista oppilaista osallistui aktiivisesti lauluun ja musiikkiin musiikkiesityksen aikana, mikä osoittaa, että oppilaat kokivat esityksen mukaansatempaavana. Tulosten perusteella aktiivisen musiikkiin ja lauluun osallistumisen sekä oppimisen välillä oli yhteys. Aktiivinen osallistuminen on mahdollisesti edistänyt oppilaiden oppimista. Samalla kävi ilmi, että oppilaiden musikaalisuuden ja oppilaiden lauluun ja musiikkiin osallistumisen välillä oli yhteys. Tulosten perusteella vaikuttaa siltä, että oppilaiden musikaalisuus mahdollisesti ennakoi korkeampaa todennäköisyyttä osallistua lauluun ja musiikkiin musiikkiesityksen aikana, mikä taas osaltaan oli yhteydessä oppilaiden oppimiseen.