Legitima normer för att bryta mot regler och rutiner

• Main Authors: Svensson, Lisa, Hoang, Julia, Hoang, Laura
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Växjö universitet, Ekonomihögskolan, EHV 2006
• Subjects: legitimitet; regelefterlevnad; regelavvikelse; rutinavvikelse; regelbrott; organisationsteori; Business studies; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-875

Problemdiskussion: I organisationer finns regler och rutiner för att styra individernas beteende. Vanligtvis ses en avvikelse från dessa regler och rutiner som ett brott som leder till någon form av sanktion. När det finns en allmän uppfattning om att det är acceptabelt att avvika från dem är det ett legitimt regelbrott. Syfte: Syftet med vår uppsats är att beskriva drivkraften till legitimering av regel- och rutinbrott i en organisation. Avgränsningar: Vi kommer inte att behandla några juridiska aspekter av normbrott utan enbart de organisatoriska sanktionerna kommer att behandlas. Detta beror på att uppsatsens genomförande har ett begränsat tidsomfång. Metod: Med tanke på att vårt valda ämnesområde är relativt outforskat och att det därför saknas en klar teori (induktivt) som behandlar legitimering av regelbrott har vi som forskningsmetod valt att använda oss av fallstudier. Vi genomförde intervjuer eftersom vi ansåg att intervjuer skulle ge ett bättre empiriskt underlag för arbetets analys och slutsatser. Slutsatser: I organisationer finns legitima regel- och rutinbrott. Legitimeringen av regelavvikelser beror indirekt på vilken uppfattning individen har av regelefterlevnad och regelbrott. Legitimeringen påverkas direkt av faktorerna; avvikelsens karaktär, cheferna som bra föredömen, bakomliggande motiv, uteblivna sanktioner och oskrivna normer och regler. Det finns både likheter och olikheter mellan fallföretagen gällande de faktorer som har betydelse för legitimeringsprocessen. Inom samtliga organisationer är regelbrottets karaktär och uteblivna sanktioner faktorer som påverkar avvikelsers legitimering. Skillnader mellan fallen är att väktarföretaget och vården inverkas mer av oskrivna normer än i det tillverkande företaget som påverkas mer av cheferna som föredömen. Inom vården har bakomliggande motiv betydelse för legitimering. Stress och tidsbrist är även ett godtagbart motiv som legitimerar regelbrottet inom vården och det tillverkande företaget. Förslag till fortsatt forskning: Vi har tre förslag på vidare forskning inom ämnet: Förslag 1: Vidare forskning om både inre och yttre faktorer som påverkar regelsystemets utformning. Förslag 2: En annan intressant aspekt är varför inte organisationerna gör någon förändring eller tar bort de regler som är legitima att bryta mot. Förslag 3: För att möjliggöra en mer djupare forskning för hur regel- och rutinbrott legitimeras föreslås genomförande av deltagande observationer.