Problemlösning som en del av matematikundervisningen
Att förstå och ha kunskap om hur man löser olika slags problem är något vi alla behöver. I det samhälle vi lever i idag är det en av förutsättningarna för att inte bli lurad och för att kunna följa med i demokratiska processer. När förmågan till logiskt och strategiskt tänkande stärks, höjer det för...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Växjö universitet, Matematiska och systemtekniska institutionen
2006
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-766 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-vxu-766 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-vxu-7662013-01-08T13:23:23ZProblemlösning som en del av matematikundervisningensweFält, UlrikaSvensson, JohannaVäxjö universitet, Matematiska och systemtekniska institutionenVäxjö universitet, Matematiska och systemtekniska institutionen2006matematikproblemlösninggymnasieförordningen 2007MATHEMATICSMATEMATIKAtt förstå och ha kunskap om hur man löser olika slags problem är något vi alla behöver. I det samhälle vi lever i idag är det en av förutsättningarna för att inte bli lurad och för att kunna följa med i demokratiska processer. När förmågan till logiskt och strategiskt tänkande stärks, höjer det förmågan att dra slutsatser och att analysera. I den kommande gymnasieförordningen, GY–07, kommer fem matematiska förmågor att bedömas vid betygssättning. En av dessa är problem och modellering. Med detta som bakgrund blev syftet med arbetet att undersöka hur lärare använder sig av problemlösning samt i hur stor utsträckning det arbetas med problemlösning som en del av matematikundervisningen. Dessutom ville vi ta reda på vad eleverna anser om problemlösning inom matematiken. I undersökningen har vi genomfört en enkätstudie på både grundskoleelever och gymnasieelever. Vi har dessutom intervjuat lärare i hur de använder problemlösning som en del av undervisningen. Undersökningen har visat att lärare idag använder sig av problemlösningsövningar några gånger per termin. Dessa uppgifter finner lärarna främst i olika böcker eller så skapar de egna uppgifter, men även från Internet finner lärarna lämpliga uppgifter. Uppgifterna löses framförallt i grupp och redovisas även så muntligen eller skriftligen. Fördelarna som lärare och elever ser med problemlösningsövningar är främst att man lär sig tänka logiskt och att tänka på ett annorlunda vis. Den största nackdelen med problemlösning, anser både lärare och elever, är att det är alltför tidskrävande. Dessutom har vi kommit fram till att lärare och elever sinsemellan inte uppfattar problemlösning om samma sak. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-766LÄRARUTBILDNINGEN, ; application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
matematik problemlösning gymnasieförordningen 2007 MATHEMATICS MATEMATIK |
spellingShingle |
matematik problemlösning gymnasieförordningen 2007 MATHEMATICS MATEMATIK Fält, Ulrika Svensson, Johanna Problemlösning som en del av matematikundervisningen |
description |
Att förstå och ha kunskap om hur man löser olika slags problem är något vi alla behöver. I det samhälle vi lever i idag är det en av förutsättningarna för att inte bli lurad och för att kunna följa med i demokratiska processer. När förmågan till logiskt och strategiskt tänkande stärks, höjer det förmågan att dra slutsatser och att analysera. I den kommande gymnasieförordningen, GY–07, kommer fem matematiska förmågor att bedömas vid betygssättning. En av dessa är problem och modellering. Med detta som bakgrund blev syftet med arbetet att undersöka hur lärare använder sig av problemlösning samt i hur stor utsträckning det arbetas med problemlösning som en del av matematikundervisningen. Dessutom ville vi ta reda på vad eleverna anser om problemlösning inom matematiken. I undersökningen har vi genomfört en enkätstudie på både grundskoleelever och gymnasieelever. Vi har dessutom intervjuat lärare i hur de använder problemlösning som en del av undervisningen. Undersökningen har visat att lärare idag använder sig av problemlösningsövningar några gånger per termin. Dessa uppgifter finner lärarna främst i olika böcker eller så skapar de egna uppgifter, men även från Internet finner lärarna lämpliga uppgifter. Uppgifterna löses framförallt i grupp och redovisas även så muntligen eller skriftligen. Fördelarna som lärare och elever ser med problemlösningsövningar är främst att man lär sig tänka logiskt och att tänka på ett annorlunda vis. Den största nackdelen med problemlösning, anser både lärare och elever, är att det är alltför tidskrävande. Dessutom har vi kommit fram till att lärare och elever sinsemellan inte uppfattar problemlösning om samma sak. |
author |
Fält, Ulrika Svensson, Johanna |
author_facet |
Fält, Ulrika Svensson, Johanna |
author_sort |
Fält, Ulrika |
title |
Problemlösning som en del av matematikundervisningen |
title_short |
Problemlösning som en del av matematikundervisningen |
title_full |
Problemlösning som en del av matematikundervisningen |
title_fullStr |
Problemlösning som en del av matematikundervisningen |
title_full_unstemmed |
Problemlösning som en del av matematikundervisningen |
title_sort |
problemlösning som en del av matematikundervisningen |
publisher |
Växjö universitet, Matematiska och systemtekniska institutionen |
publishDate |
2006 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-766 |
work_keys_str_mv |
AT faltulrika problemlosningsomendelavmatematikundervisningen AT svenssonjohanna problemlosningsomendelavmatematikundervisningen |
_version_ |
1716518467012657152 |