| Summary: | Kortfattad summering av studiens syfte, metod, resultat och analys Det övergripande syftet med detta arbete är att undersöka upplevelsen av vad regelbundna rörelseaktiviteters inslag i skoldagen och i klassrumsundervisningen kan betyda för elever, lärare och deras lär- och arbetsmiljö. Som underlag för den empiriska studien har Friskis & Svettis rörelseprojekt RÖRIS valts och därför kan denna studie också till viss del ses som en utvärdering av denna verksamhet. Det har varit en studie med en kvalitativ forskningsansats där data samlat in genom lärarintervjuer och elevenkäter, vars utformning har haft kvantitativa inslag. Deltagarna i studien har varit lärare och elever som regelbundet använt sig av verktyget Röris. En litteraturstudie inom området har gjorts för att förstå och till viss del förklara de positiva upplevelser som lärare och elever har haft. Sammanfattningsvis visar resultaten på att både elever och lärare övervägande upplevt rörelseaktiviteternas inslag som något positivt med flera positiva effekter som följd. Eleverna upplever att det är roligt, de blir piggare och har lättare att koncentrera sig efteråt. Lärarna upplever gladare och lugnare elever som har lättare att koncentrera sig. De upplever även en ökad gemenskap och trivsel i gruppen samt att de själva mår bättre efter rörelseaktiviteterna. Många av lärarna upplever att motorikträning har ett samband med inlärning av att läsa och skriva. Det finns litteratur, forskning och teorier som stöder elevernas och lärarnas upplevelser. Om rörelseaktiviteterna är en avgörande faktor till dessa upplevelser går inte att bevisa eller fastställa i denna studie. Det behövs fler studier för att påvisa om och hur fysisk aktivitet påverkar inlärning, tänkande och arbetsmiljö samt hur denna aktivitet ska utformas och individualiseras. Många viktiga insatser kan göras av olika människor i samhället för att bidra till möjligheter för mer rörelseaktiviteter med syfta att förbättra folkhälsa och skapa ytterligare effekter som att det exempelvis påverkar lär- och arbetsmiljön. En samverkan av insatser mellan föräldrar, personal i skolan, idrottsföreningar, politiker och forskare blir förmodligen allra bäst för individen.
|
|---|
