Hur står det till med jämställdheten? : En kvalitativ studie om arbetet med jämställdhet på grundskolor i Kronobergs län

• Main Author: Karlsson, Julia
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Växjö universitet, Institutionen för samhällsvetenskap 2008
• Subjects: Sociology; Sociologi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2254

This study is an assignment from the council of Södra Småland county to investigate how equality between boys and girls progresses at compulsory schools in Kronoberg county. The study was undertaken to find suggestions on how work with equality could best be stimulated. The key question was to elaborate how a decentralized rule and structural context of an organisation can affect an implementation of political decisions. The methodological approach adopted can be defined as inductive, it was analysed how the respondents from some selected schools in Kronoberg county themselves relate to the concept of equality between men and women and their experience and understanding of how the concept of equality between sex is understood in their work at school. School-legislation today demands that active measures are undertaken to promote equality between boys and girls and in general almost all the respondents of my study describe equality as an utterly important question. My findings although, at the same time, indicate a gap between rhetoric and practice. The findings of my study suggest that structural relations and a decentralised organisation can constitute a hindrance for implementing equality between men and women in schools. The school is a democratic ruled organisation under the influence of many partners but also the staff of administrative employees and teachers. When informal forces, as mentioned, in an organisation stand against formal decisions it may lead to the absence in action. It was concluded from my study that many might consider the concept of equality between men and women as controversial, which in turn may result in a low ranking of priority. It seemed that existing work with equality at compulsory schools most often depends on the efforts made by one individual teacher at every school, whose ability to affect the organisation as a whole often is very limited. The general conclusion from my study’s result, however, is that the schools with its local management need more specified directives and strategies in its work to stimulate equality between boys and girls. There is also a need for education to give the work with equality in our schools a chance to reach all teachers as a collective and not only be a burden to single teachers. === Idag finns det i skollagen och läroplanen krav på ett aktivt och medvetet arbete med jämställdhet inom skolan. Denna studie är ett uppdrag från Regionförbundet Södra Småland som syftar till att beskriva hur arbetet med jämställdhet ser ut på grundskolor i Kronobergs län. Det övergripande syftet för studien behandlar frågan hur strukturella förhållanden kan förklara utfallet av implementeringen av politiska beslut. Avsikten med resultatet är att det skall mynna ut i förslag på åtgärder för hur ett jämställdhetsarbete på skolorna kan främjas. Metoden kan närmast beskrivas som induktiv, jag lät mitt insamlade material definiera studiens problem. Jag använde mig vidare av en kvalitativ strategi, genom intervjuer undersöks rektorers och pedagogers förhållningssätt till jämställdhet och upplevelser av sin arbetssituation. Generellt beskrivs jämställdhet som en ytterst viktig fråga av nästintill alla intervjupersoner, emellertid indikerar mitt resultat samtidigt att det finns ett glapp mellan retorik och praktik. Studien visar att skolans strukturella förhållanden och decentraliserade organisationsform kan utgöra ett hinder för implementering av ett utökat jämställdhetsarbete. Skolan är en demokratiskt styrd organisation som står under ett stort tryck från omvärld och omgivning men också från dess självständiga medarbetare i fråga om vad verksamheten skall innehålla. Ämnets diskutabla karaktär kan därför innebära att jämställdhet får ett lågt prioriteringsvärde. När informella krafter står mot formella beslut finns risk för att ett agerande inom området uteblir, en plan utan praktisk förankring blir beviset på skolans arbete inom området eller en hänvisning till en enskild pedagog. Det jämställdhetsarbete som bedrivs ute på de skolor jag undersökt ter sig ofta vara bundet till en pedagog, vars förutsättningar att sprida kunskapen i övriga organisationen känns små. Sammantaget skildrar resultatet att skolorna och dess lokala ledning behöver tydligare direktiv och strategier i sitt arbete med att främja jämställdhet. Det är även nödvändigt med utbildning eftersom den personliga definitionen av jämställdhet kan skilja sig åt från styrdokumentens, något som i praktiken kan innebära ett motsatt arbete mot syftet i lagstiftningen. För att ge utvecklingsarbetet inom jämställdhet en chans till att förankras i skolornas verksamhet ges förslagsvis också arbetet mer kollektiva former så att det inte enbart belastar enskilda pedagoger.