| Summary: | Denna undersökning har haft karaktären av en kartläggning där avsikten varit att få en övergripande bild av hur organiseringen kring boendefrågan ser ut samt vilka resonemang som förs. Med formuleringen boendefrågan avses både boende i det egna hemmet (boendestöd) och boende i gruppbostad. Tolv kommuner har varit aktuella för undersökningen, utvalda efter befolkningsstorlek med följande gradering; under 25 000 invånare, mellan 25 000 och 120 000 samt från 120 000 och uppåt. Övergripande frågeställningar har varit; Hur ser organiseringen ut? Varför ser den ut som den gör? Vilka för- och nackdelar finns ur ett organisations-, personal- och brukarperspektiv, med det valda alternativet? De har tjänat till att komma åt var olika beslut fattas och hur möjligheterna till flexibilitet ser ut kring brukaren. Om behovet förändras, hur snabbt ändras insatsen? Ett antagande i undersökningen har varit att den organisatoriska strukturen påverkar beslutsprocessen, möjligheterna till flexibilitet och hur den enskilde får sina behov tillgodosedda. Detta i sin tur bygger på antagandet att flexibiliteten i såväl beslutsprocessen som verkställigheten är betydelsefull för en grupp individer vars problem och behov kan fluktuera väsentligt. Sammanfattningsvis antyder undersökningen att betydelsen av organiseringen kring beslut och verkställighet är underordnad betydelsen av enskilda medarbetares engagemang och samarbetsförmåga. I undersökningen förekommer exempel på olika former av organisering och där möjligheterna till flexibilitet och anpassning till den enskilde inte upplevs vara direkt kopplade till formen. Istället är det främst tre andra faktorer som påverkar, nämligen; - Enskilda handläggares och enhetschefers engagemang, samarbetsförmåga samt vilja att få till stånd en dialog och flexibilitet kring den enskildes insatser. - Enskilda handläggares och enhetschefers arbetstyngd. - Enskilda handläggares och enhetschefers förmåga samt vilja att tidigt koppla in verkställarnas kompetens. Rapporten är nr 20 (av 24st) i Boendeprojektet som är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.
|
|---|
