Den mänskliga dimensionen av företagsförvärv : En studie om konsultföretags genomförande av Human Resource Due Diligence

• Main Authors: Helmerson, Sabina, Jonason, Karin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen 2008
• Subjects: Business studies; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-8851

Antalet företagsförvärv har under de senaste åren ökat kraftigt, men trots detta misslyckas fler än två av tre av förvärven, eftersom de inte uppnår de synergieffekter som var motivet bakom dem. Det blir allt vanligare att företag tar hjälp av konsulter vid ett förvärv istället för att genomföra hela processen själva. Frammanad av internationella konsultbyråer introducerades begreppet Due Diligence (DD), företagsbesiktning, i Sverige i början av 1990-talet. Human Resource Due Diligence (HRDD) är ett begrepp som närmast innebär att de mänskliga dimensionerna av förvärvet analyseras. Syftet med denna uppsats är att undersöka om konsultföretag som hjälper företag vid förvärv använder sig av Human Resource Due Diligence, det vill säga en analys av humankapitalet, organisationskulturen och integrationen, alternativt om elementen belyses med andra genomförda analyser. En kvalitativ studie har genomförts där tre konsulter från olika konsultföretag har intervjuats: KPMG, PwC och Ernst & Young. Det visade sig tydligt i studien att de tre undersökta konsultföretagen inte genomför en separat HRDD vid sin rådgivning till förvärvande företag samt att det samtidigt finns en gemensam åsikt att det ofta är på grund av just organisationskulturen, integrationen och humankapitalet som förvärv misslyckas och inte uppnår de tilltänkta synergierna. Vidare framkom att konsulterna ansåg att de tar vissa delar av den mänskliga sidan i beaktande genom andra typer av Due Diligence samt om det verkar nödvändigt i det specifika fallet. Både respondenterna och teorin framhåller att element som är förknippade med Human Resource är svåra att mäta vilket gör att verktyg för att undersöka dessa aspekter inte finns tillgängliga och kan därför vara en anledning till att den mänskliga sidan ofta negligeras. Hemlighetsmakeriet kring förvärvet, tid, pengar samt avsaknad incitament for konsultföretagen framkom som andra anledningar till att de mjuka värdena inte studeras i stor utsträckning.