| Summary: | I föreliggande text kommer jag att diskutera tillblivelsen av Uppsala renhållningsverk. Detta kommer att ske i termer av modernitet och det moderna samhällets utveckling. Kan vi kalla renhållningsverket modernt? Om så är fallet, på vilket sätt? Min ambition i denna uppsats är att undersöka det moderna samhällets framväxt och detta kommer att exemplifieras utifrån den utbredning av kommunal verksamhet som stod att finna under slutet av 1800-talet i Uppsala, då renhållningen i staden gick från att vara en privat angelägenhet till att bli ett offentligt ansvar. Redan här kan vi slå fast att ett större offentligt ansvar är en del av det moderna projektet, eller det moderna samhället. Vad är det för idéer som får Uppsala stad att genomföra detta skifte och på vilka grunder görs det? Givetvis går det inte att diskutera det moderna samhällets framväxt ur ett exempel, men min tes är att det går att diskutera de mekanismer som är drivande i det moderna. Vad som redan här i inledningen bör poängteras är att modernitetsbegreppet inte åsyftar en historiens röda tråd utan snarare en dekonstruktion av de allomfattande teorier som söker förklara historiens gång utifrån en enda övergripande förklaringsmodell, exempelvis kapitalismen. Vi kan inte med hjälp av moderniseringsteorier eller det vaga begreppet det moderna projektet fånga det moderna samhällets framväxt under ett paraplybegrepp och därmed luta oss tillbaka med de flesta trådarna sammanbundna i en teori som innefattar alla samhällsomvandlande mekanismer. Jag menar att den kontext, eller tidsanda, som omgärdar idéerna om, till exempel, en offentligt skött renhållning är av största vikt för förståelsen av hur samhället förändras. Det är på detta sätt jag skall studera tillblivelsen av renhållningsverket i Uppsala.Det begrepp som lättast förknippas med 1800-talets avslutande del är industrialiseringen, vilket utgör bakgrunden till samhällsomvandling i form av ekonomisk tillväxt och växande urban befolkning. Jag vill inte ge mig in på diskussionen om vad som kom först och lämnar därmed diskussionen om urbanisering och industrialisering och riktar blicken mot den nya formen av urbant liv och urbana frågor som uppstår i och med en ökad produktion, fattigdom, trångboddhet och stadsgytter. Detta blev allt mer påtagliga aspekter av stadsbilden under slutet av 1800-talet i Sverige. Vilket kommer att finnas med i bakgrunden då jag diskuterar de åtgärder för en renare stadsmiljö som togs kring sekelskiftet 1900. Den urbana situationen genererade flera försök till att lösa problematiken kring de ökade utsläppen, fattigdom och hygien. Idéer om, och kritik mot, städernas organisation kom i många fall från England där också industrialiseringen och urbaniseringen kommit lägst och där den oreglerade stadstillväxten hade mest vittgående konsekvenser. Idéer om stadsplanering och strategier för fattigdomens bekämpning, hygienens och renlighetens främjande framfördes, dels i form av stadsplaneutopier såsom trädgårdsstaden och dels i form av idéer om offentligt ansvar och planering som ett redskap för ökad hälsa. Jag vill i denna uppsats ta till vara på den syn på renhållning och hygien som kom i och med kritiken av städers sanitära standard.I en text av detta omfång kan inte alla aspekter av 1800-talslivet tas upp och det är inte heller syftesuppfyllande att göra det. Jag har begränsat mig i tid från 1875 till 1907. Detta för att Hälsovårdsstadgan för rikets städer från 1874 kom att träda i kraft i Uppsala i januari 1875 och det avslutande året är då Uppsala stads renhållningsverk stod färdigt. De idéer som inspirerade Hälsovårdsstadgan anno 1874 kommer i mångt och mycket från den engelska kritiken av de brittiska städernas sanitära standard och en drivande agitator för sanitär revolution; Edwin Chadwick. Han var inte ensam men står i förgrunden i tillblivelsen av The sanitary report som behandlade de brittiska städernas sanitära standard och presenterade lösningar på den uppmärksammade problematiken. Jag kommer att göra en genomgång av de viktigaste poängerna i denna och besläktade texter och idéer om hygien, smitta och renhållning från cirka 1800 och ett sekel fram i tiden. Detta görs med vad jag bedömer vara adekvat sekundärlitteratur. Vad gäller de källor som jag valt att använda mig av begränsas dessa till Hälsovårdsnämndens protokoll, årsberättelser och skrivelser. Det är ett ganska omfattande material vilket ger en inblick i stadens organisation, i allmänhet, och i Hälsovårdsnämndens arbete i synnerhet. Därmed inte sagt att det ger en hel bild av stadens sanitära standard eller arbetet med sanitär och hälsomässig förändring. Men det råder inga tvivel om att materialet är användbart i detta syfte. Jag har valt att genomgående exkludera material från drätselkammaren, magistraten eller stadsfullmäktige. Detta på grund av att de frågor som intresserar mig ändå faller under Hälsovårdsnämndens jurisdiktion och de frågor som exempelvis magistraten motionerade om, enligt Hälsovårdsstadgan för rikets städer, tvunget skulle remitteras till Hälsovårdsnämnden för utlåtande.De teoretiska aspekterna av modernitet och det moderna samhället kommer i huvudsak från Anthony Giddens, Miles Ogborn och Marshall Berman. Deras texter kommer jag att diskutera och därefter presentera en variant av modernitet som kan användas i historisk forskning och ett operationaliserbart modernitetsbegrepp som är mig behjälpligt i diskussionen om Uppsalas, eventuellt moderna, renhållningsverk. Till att börja med är således min ambition tudelad. Dels vill jag diskutera modernitet, vad detta är och hur det är användbart och viktigt i historisk forskning och dels vill jag göra en detaljerad beskrivning och djupare diskussion om Hälsovårdsnämndens arbete i Uppsala med tyngdpunkt på latrinhanteringen. Till att börja med vill jag rikta uppmärksamheten mot de idéer om hygien, renhållning och planering som rådde under 1800-talet och därmed fånga en del av det som vagt kan kallas tidsanda, samtidigt vill jag ge en ytterligare bakgrund för att på ett adekvat sätt kunna diskutera renhållningsverket i Uppsala utifrån ett sammanhang av idéer och modernisering.
|
|---|
