| Summary: | Sammandrag Den första januari 2002 infördes analysmodellen som ett självgranskande verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Den nya regleringen instiftades efter de senaste redovisningsskandalerna. Modellen tillämpas vid prövning av revisorns oberoende i aktiebolag. Revisorns oberoende är en hörnsten inom revision. Revisorns uppgift är att granska årsredovisning, bokföring samt förvaltning. Granskningen skall följa god revisionssed i enlighet med FAR: s yrkesetiska regler. Vid granskning av mindre företag arbetar revisorn nära ägaren vilket kan tänkas störa revisorns oberoende. Denna uppsats undersöker revisorns oberoende vid revision av mindre företag samt svårigheten att bibehålla detta oberoende vid revisionsnära rådgivning. Studien har genomförts med hjälp av personliga intervjuer. Respondenterna är anonyma på grund av ämnets känsliga karaktär. Respondenterna består av fyra revisor från skilda byråer i Uppsala. De slutsatser som framhålles är uppbyggda från studiens teori, empiri och analys. Det är inte svårare för revisorn att behålla oberoendet vid revisionsnära rådgivning i mindre företag. Ett yrkesmässigt förhållande mellan revisor och klient som bygger på vänskap och förtroende anses fördelaktigt vid granskning av företag. Även långa revisionsuppdrag utger positiv respons vid granskning. Revisorns oberoende beror till stor del på dennes egen etik och moral. Revisorns oberoende är en definitionsfråga som saknar vissa tydliga gränsdragningar i gällande regelverk. Gränsdragningarna har dock tolkats likvärdigt vilket inte ändrat revisionens kvalitet. Det skall understrykas att ingen modell, speciellt inte en självgranskande modell, kan säkerställa ett oberoende.
|
|---|
