Förändring i förmånsrättslagen : - en omvälvning för bankerna?

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall g...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Thomæus, Ulf, Wallman, Fredrik
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen 2005
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7478
Description
Summary:Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen. Vi valde att nyttja både primär- och sekundärdata för att kunna uppfylla vårt syfte. Primärdata i form av tre intervjuer med banker och sekundärdata i form av litteratur och artiklar rörande ämnet. Vi har kommit fram till att bankernas kreditgivning har påverkats av förändringarna i förmånsrättslagen. Ett större fokus ligger idag på återbetalningsförmågan och företagets kapacitet. Lagstiftarens syften tycks i viss mån vara uppfyllda. Kredituppföljningen har till viss del blivit bättre och bankerna fäster idag större vikt vid ägarnas karaktär vid kreditbedömningen. Som en effekt av lagändringarna har bankernas alternativav finansieringsformer generellt sett ökat och bankerna tycks i större utsträckning kräva in kompletterande säkerheter till företagsinteckning.