| Summary: | Studiens syfte är att undersöka pedagogers upplevelser om hur de kan möjliggöra för barnens grovmotoriska utveckling i utomhusmiljön. Genom kvalitativa intervjuer med drag av tolkande hermeneutik har vi, författare, genomfört semistrukturerade intervjuer med tio pedagoger på två olika förskolor. Den ena förskolan som utgör delstudie 1 har en kommunal styrning och den andra är en privat, föräldrakooperativ förskola som utgör delstudie 2. Båda delstudierna utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv för att kunna besvara studiens frågeställningar. Studiens frågeställningar är “Hur upplever pedagogerna att de kan nyttja utomhusmiljön för att bidra till barnens grovmotoriska utveckling?” och “Hur upplever pedagogerna möjligheten till att påverka utomhusmiljön för att främja barnens grovmotoriska utveckling?”. De sociokulturella perspektivets begrepp appropriering och proximal utvecklingszon, har använts för att analysera empirin. Studiens resultat pekar dels på att under pandemin, tenderar delstudie 2, den privata förskolan att vara utomhus mer än den kommunala förskolan i delstudie 1. Eftersom den privata förskolan är ute mer än tidigare, har pedagogerna lagt fokus på att förändra och förbättra utegården medan intervjupersonerna på den kommunala förskolan inte uttalar sig om att ha fokus på att förändra utegården. Studies resultat pekar dels på förskolornas möjlighet till att påverka. Alltså att förskolans pedagoger har olika möjligheter till att påverka utformningen av förskolans utomhusmiljö utifrån de olika verksamheternas styrning. Studien avslutas med diskussion och reflektion om studiens resultat, därefter presenteras våra, författarnas tankar om vidare forskning kring studiens ämne.
|
|---|
