Den frivilliga märkningens roll för konsumentens val av livsmedel : Focus på EU-lövet, KRAV, Från Sverige & Nyckelhålet

Introduktion: Livsmedelsmärkning är ett komplext område som underlättar för konsumenten vid val av livsmedelsprodukter. Kännedom om märkningens innebörd och kunskap om hur den ska avläsas är en förutsättning för medvetna val i mataffären. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka rollen av de...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Dölhed, Anna, Hansson, Emma, Stenberg, Matilda
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-453109
Description
Summary:Introduktion: Livsmedelsmärkning är ett komplext område som underlättar för konsumenten vid val av livsmedelsprodukter. Kännedom om märkningens innebörd och kunskap om hur den ska avläsas är en förutsättning för medvetna val i mataffären. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka rollen av de frivilliga märkningarna EU-lövet, KRAV, Från Sverige och Nyckelhålet för konsumenternas val av nötkött, ägg, bröd och potatis. Vidare var syftet att undersöka kännedom om märkningen, frekvensen och motiven bakom ovan nämnda val. Metod: Genom Google formulär samlades 121 enkätsvar in. Deltagare rekryterades till studien genom ett bekvämlighetsurval via Facebook. Deskriptiv statistik användes för att bearbeta resultatet. Resultat: 112 giltiga enkätssvar visade att respondenterna har god självupplevd kännedom om samtliga märkningar, dock ej EU-lövet. Från Sverige valdes med högst frekvens för samtliga livsmedelsgrupper. Djurhållning och Kvalitet var de främsta skälen till dessa val. Därefter var KRAV viktigast för nötkött, ägg och potatis. Skälen till dessa var Kvalitet, Djurhållning och Hållbarhet. För alla livsmedel var EU-lövet och Nyckelhålet minst viktiga märkningar, med undantag för bröd märkt med Nyckelhålet, som var viktigt gällande Hälsa. Slutsats: Livsmedelsmärkningar hade en vägledande roll och den självupplevda kännedomen om märkningarna var hög med undantag för EU-lövet. Från Sverige var den märkning som oftast valdes för samtliga livsmedel. Skälen till detta var främst Djurhållning och Kvalitet. Det fanns en betydande vilja för respondenterna att lära sig mer om både EU-lövet och KRAV.