| Summary: | Thus far the research on how schools have managed the sudden transition to distance education due to the COVID-19 pandemic has mainly focused on the experiences of teachers, and the voices of school librarians have gone unexplored. This study aims to explore the transition to distance education from the perspectives of secondary school librarians in Sweden. The study focuses on how this transition affected school librarians’ working practices and the factors that impacted their abilities to rebuild their usual activities and services in new formats. This study uses an infrastructural perspective to analyse the school library as a part of the wider school infrastructure, and considers the enforced transition to distance education as a kind of infrastructural ‘breakdown’. School libraries are treated as multifaceted infrastructures with material, structural and relational/cultural factors which all may contribute to their success. Through a thematic analysis of semi-structured interviews with 14 librarians at 12 secondary schools in Sweden, I identified four themes in the ways informants talked about the transition process: 1. Most well-established practices, relationships and collaborations could be adapted. 2. The library room had social functions that could not be fully rebuilt online. 3. Systematic integration, strong relationships and a culture of library use contributed to successful transitions. 4. Work to make libraries more accessible and visible became more important. This is a two years master's thesis in Library and Information Science. === Hittills har forskningen om hur skolor har hanterat den plötsliga övergången till distansundervisning på grund av COVID-19-pandemin fokuserat till största delen på lärares erfarenheter, och skolbibliotekariers röster har inte utforskats. Denna studie syftar till att utforska övergången till distansundervisning utifrån svenska skolbibliotekariers perspektiv. Studien fokuserar på hur denna process påverkade skolbibliotekariers arbetspraktiker, och de faktorer som påverkade deras förmåga att återskapa sina vanliga verksamheter i nya format. Studien använder ett infrastrukturellt perspektiv för att analysera skolbiblioteket som en del av en bredare skolinfrastruktur, och betraktar den påtvingade övergången till distansundervisning som ett slags “infrastrukturellt sammanbrott”. Skolbibliotek behandlas som mångfasetterade infrastrukturer, med materiella, strukturella och relationella/kulturella faktorer som alla kan bidra till deras framgång. Genom tematisk analys av semi-strukturerade intervjuer med 14 bibliotekarier på 12 gymnasieskolor i Sverige identifierade jag fyra teman i hur informanterna pratade om övergångsprocessen: 1. De mest väletablerade praktikerna, relationerna och samarbetena kunde anpassas. 2. Biblioteksrummet hade sociala funktioner som inte helt kunde återskapas på nätet. 3. Systematisk integrering, starka relationer och en kultur av biblioteksanvändning bidrog till framgångsrika övergångar. 4. Arbetet för att göra biblioteken mer tillgängliga och synliga blev viktigare.
|
|---|
