| Summary: | Gentrifiering är ett omdiskuterat fenomen med många olika definitioner. Ofta definieras gentrifiering som att ett område rustas upp och att en konsekvens av det är att en grupp med högre socioekonomisk status flyttar dit. Detta kan sedan bidra till att en socioekonomsik utsatt grupp blir tvunga att flytta från området eftersom att upprustningen av det innebär förhöjda levnadskostnader som ökade hyrora eller dyrare bostäder.En gemensam nämnare förkonsekvens för de flesta definitioner är att socioekonomiskt utsatta tvingas blir tvingade att flytta från ett område på grund av förhöjda levnadskostnader efter att invånare med en högre socioekonomisk status flyttat in i området. Detta fenomen har skett i många områden i Sverige och resten av världen. Syftet med denna kvantitativa undersökning var att se om antal företag och högre tjänstemän och professionerinvånare med en högre socioekonomisk status genererade en gentrifiering på kommunnivå där. vVi ämnade således undersöktea om detta påverkade de socioekonomiskt utsatta. Genom att ha undersökt Sveriges femton mest befolkningstäta kommuner med fokus på Solna kommun så ville vi se om detta var fallet. Analysen bestod av tabeller samt korrelations- och regressionsanalyser. Resultatet visade att företag inte genererar gentrifiering men att andel universitetsutbildade gör det gör det. Resultatet visade också att vi inte kunde se effekterna av en gentrifiering då vi inte kunde lokalisera om någon enskild grupp som hade påverkats. I diskussionen har David Ley och Susan Fainstein’s teorier relaterats till resultatet. Nyckelord: gentrifiering, socioekonomisk status, fastighetsvärde, flyttningsmönster hos inrikes- och utrikes födda, en rättvis stad.
|
|---|
