Nya kollegor, jättekul men påfrestande : En studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastning

The healthcare sector is today one of the most overburdened industries and this includes a high workload on the healthcare staff. The high workload means that it is an industry that is in constant need of new employees, which in turn means that organizational socialization, which in everyday languag...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: von Heideken, Linnea, Nordin, Emma
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446757
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-446757
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic organizational socialization
introduction
socialization tactics
workload
nursing staff
organisationssocialisation
introduktion
socialisationstaktiker
arbetsbelastning
vårdpersonal
Pedagogy
Pedagogik
spellingShingle organizational socialization
introduction
socialization tactics
workload
nursing staff
organisationssocialisation
introduktion
socialisationstaktiker
arbetsbelastning
vårdpersonal
Pedagogy
Pedagogik
von Heideken, Linnea
Nordin, Emma
Nya kollegor, jättekul men påfrestande : En studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastning
description The healthcare sector is today one of the most overburdened industries and this includes a high workload on the healthcare staff. The high workload means that it is an industry that is in constant need of new employees, which in turn means that organizational socialization, which in everyday language is referred to as an onboarding, is a common phenomenon. In order for organizational socialization to take place in an effective manner, organizations usually try to develop some type of tactics for implementation. Regardless of the tactics, it appears that the role of the employees is crucial as a great deal of responsibility is placed on them, which can mean that their mental workload is affected. An overall purpose of our study has therefore been to develop knowledge about organizational socialization in the care sector, but more specifically we intended to investigate how the existing care staff experience that organizational socialization affects their own mental workload. The questions we asked focused on what experiences the existing staff have of organizational socialization in their current workplace, how they feel that their mental workload is affected in connection with it and which socialization tactics appear to be more closely connected with their mental workload being negatively affected. The study is of a qualitative nature and we chose to conduct seven semi-structured interviews with employees in the healthcare sector. Our empirical material has been analyzed on the basis of two models, one of which explains the complexity of mental workload and the other describes socialization tactics. The results showed that the care staff experience a higher mental workload in connection with organizational socialization, however, it did not appear that the choice of socialization tactics was the decisive factor but that the main reason was time pressure. === Vårdsektorn är idag en av de mest belastade branscherna och detta medför även en hög arbetsbelastning på vårdpersonalen. Den höga belastningen innebär att det är en bransch som ständigt är i behov av nya medarbetare vilket medför att organisationssocialisation, som i vardagligt språkbruk benämns som introduktion, är ett vanligt förekommande fenomen. För att organisationssocialisationen ska ske på ett effektivt sätt utgår vanligtvis organisationer från någon typ av taktik för genomförandet. Oavsett taktik framkommer att medarbetarnas roll är avgörande då ett stort ansvar läggs på dem vilket kan innebära att deras mentala arbetsbelastning påverkas. Ett övergripande syfte med vår studie har därför varit att utveckla kunskap om organisationssocialisation inom vårdsektorn men mer specifikt avsåg vi att studera hur den befintliga vårdpersonalen upplever att organisationssocialisation påverkar deras egna mentala arbetsbelastning. De frågor vi ställde oss var vilka erfarenheter den befintliga personalen har av organisationssocialisation på den nuvarande arbetsplatsen, hur de upplever att deras mentala arbetsbelastning påverkas i samband med den samt vilka socialisationstaktiker som framstår som mest framträdande i samband med att den mentala arbetsbelastningen påverkas negativt. Studien är av kvalitativ art och vi valde att utföra sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom vårdsektorn. Vårt empiriska material har analyserats utifrån två modeller varav en förklarar komplexiteten i mental arbetsbelastning och den andra beskriver socialisationstaktiker. Resultaten visade att vårdpersonalen upplever en högre mental arbetsbelastning i samband med organisationssocialisation dock framstod det inte som att valet av socialisationstaktik var den avgörande faktorn utan den främsta anledningen var tidspress.
author von Heideken, Linnea
Nordin, Emma
author_facet von Heideken, Linnea
Nordin, Emma
author_sort von Heideken, Linnea
title Nya kollegor, jättekul men påfrestande : En studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastning
title_short Nya kollegor, jättekul men påfrestande : En studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastning
title_full Nya kollegor, jättekul men påfrestande : En studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastning
title_fullStr Nya kollegor, jättekul men påfrestande : En studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastning
title_full_unstemmed Nya kollegor, jättekul men påfrestande : En studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastning
title_sort nya kollegor, jättekul men påfrestande : en studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastning
publisher Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
publishDate 2021
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446757
work_keys_str_mv AT vonheidekenlinnea nyakollegorjattekulmenpafrestandeenstudieomorganisationssocialisationenspaverkanpavardpersonalensmentalaarbetsbelastning
AT nordinemma nyakollegorjattekulmenpafrestandeenstudieomorganisationssocialisationenspaverkanpavardpersonalensmentalaarbetsbelastning
_version_ 1719412516519411712
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-4467572021-06-24T05:24:49ZNya kollegor, jättekul men påfrestande : En studie om organisationssocialisationens påverkan på vårdpersonalens mentala arbetsbelastningswevon Heideken, LinneaNordin, EmmaUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier2021organizational socializationintroductionsocialization tacticsworkloadnursing stafforganisationssocialisationintroduktionsocialisationstaktikerarbetsbelastningvårdpersonalPedagogyPedagogikThe healthcare sector is today one of the most overburdened industries and this includes a high workload on the healthcare staff. The high workload means that it is an industry that is in constant need of new employees, which in turn means that organizational socialization, which in everyday language is referred to as an onboarding, is a common phenomenon. In order for organizational socialization to take place in an effective manner, organizations usually try to develop some type of tactics for implementation. Regardless of the tactics, it appears that the role of the employees is crucial as a great deal of responsibility is placed on them, which can mean that their mental workload is affected. An overall purpose of our study has therefore been to develop knowledge about organizational socialization in the care sector, but more specifically we intended to investigate how the existing care staff experience that organizational socialization affects their own mental workload. The questions we asked focused on what experiences the existing staff have of organizational socialization in their current workplace, how they feel that their mental workload is affected in connection with it and which socialization tactics appear to be more closely connected with their mental workload being negatively affected. The study is of a qualitative nature and we chose to conduct seven semi-structured interviews with employees in the healthcare sector. Our empirical material has been analyzed on the basis of two models, one of which explains the complexity of mental workload and the other describes socialization tactics. The results showed that the care staff experience a higher mental workload in connection with organizational socialization, however, it did not appear that the choice of socialization tactics was the decisive factor but that the main reason was time pressure. Vårdsektorn är idag en av de mest belastade branscherna och detta medför även en hög arbetsbelastning på vårdpersonalen. Den höga belastningen innebär att det är en bransch som ständigt är i behov av nya medarbetare vilket medför att organisationssocialisation, som i vardagligt språkbruk benämns som introduktion, är ett vanligt förekommande fenomen. För att organisationssocialisationen ska ske på ett effektivt sätt utgår vanligtvis organisationer från någon typ av taktik för genomförandet. Oavsett taktik framkommer att medarbetarnas roll är avgörande då ett stort ansvar läggs på dem vilket kan innebära att deras mentala arbetsbelastning påverkas. Ett övergripande syfte med vår studie har därför varit att utveckla kunskap om organisationssocialisation inom vårdsektorn men mer specifikt avsåg vi att studera hur den befintliga vårdpersonalen upplever att organisationssocialisation påverkar deras egna mentala arbetsbelastning. De frågor vi ställde oss var vilka erfarenheter den befintliga personalen har av organisationssocialisation på den nuvarande arbetsplatsen, hur de upplever att deras mentala arbetsbelastning påverkas i samband med den samt vilka socialisationstaktiker som framstår som mest framträdande i samband med att den mentala arbetsbelastningen påverkas negativt. Studien är av kvalitativ art och vi valde att utföra sju semistrukturerade intervjuer med medarbetare inom vårdsektorn. Vårt empiriska material har analyserats utifrån två modeller varav en förklarar komplexiteten i mental arbetsbelastning och den andra beskriver socialisationstaktiker. Resultaten visade att vårdpersonalen upplever en högre mental arbetsbelastning i samband med organisationssocialisation dock framstod det inte som att valet av socialisationstaktik var den avgörande faktorn utan den främsta anledningen var tidspress. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446757Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudierapplication/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess