Reconstructing Weathering and Climate Trends on Loess Deposits in NW France Using XRF Analysis

Analyzing climate changes by loess sediment deposits formed after the last glacial maximum gives us information about how the environment was dynamically before humans physically could record climate changes. Sampling and analyzing loess from different places in the world give us a more reliable vie...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Andersson, Hanna
Format: Others
Language:English
Published: Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper 2021
Subjects:
XRF
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-445601
Description
Summary:Analyzing climate changes by loess sediment deposits formed after the last glacial maximum gives us information about how the environment was dynamically before humans physically could record climate changes. Sampling and analyzing loess from different places in the world give us a more reliable view of when events and changes in climate took place. Loess is a last step eolian transported, fine grained sediment and can be a good record as a Quaternary climate archive (Muhs 2013; Stevens et al. 2020). Loess-paleosol sequences can be used as a relative record for climate change. The paleosols in the sequence corresponds to soil which can indicate warmer interglacial/interstadial periods when chemical weathering was active at site. Loess in these sequences reflects on cold and dry climate during glacial periods (Buggle et al. 2008; Muhs 2013). By analyzing geochemical composition of bulk-samples from chosen site one can get information about if paleosols or loess deposits are present at certain depths of profile. Also, if a glacial or interglacial period was present then (Buggle et al. 2011; Johansson 2017). In this study X-ray fluorescence Spectroscopy (XRF), will be used to analyze elemental composition of loess. This to see how soluble and mobile elements relate to immobile and non-soluble ones. This can indirectly tell how paleosols and loess are distributed over the site and if shifts attempt by depth. The samples of loess in this study were taken from north-western France at a site called Primel-Tregastel. Soil weathering indexes will be used in this study to calculate weathering intensities for deposit. Na/Al-based indices called CIA, CIW, CPA, PIA, Index B and Sr-based ratios Ba/Sr and Rb/Sr was used (Buggle et al. 2011). The purpose of the study is to see if weathering has been active at site. And if, to reconstruct at which depths and to make a paleoclimatic interpretation of the site. Na/Al-based indices CIA, CIW, CPA, PIA and Index B shows indications of active weathering at site. Sr-based ratios Ba/Sr and Rb/Sr do also show same indications but with more dramatically variations. The content of mobile and immobile elements does also follow the principle that when mobile elements decrease in percentage, immobile elements get enriched in bulk-sample. The trends shown are a long time of cold climate due to low weathering intensities followed by one warmer and more humid period. Increasing weathering intensities, indicating an interglacial/interstadial period happens as a first development. Continuously a decrease happens in weathering intensity which would indicate a start of a colder period. Topmost layer has been improved and re-worked by human activity and will be misleading to use in a geochemical analysis and paleoenvironmental interpretation. === Att analysera klimatförändringar genom lössjordar formade efter senaste glaciala maximumet ger oss information om hur miljön såg ut dynamiskt innan människan hade möjligheten att mäta klimatvariationer. Genom analys och provtagning av lössjordar från olika platser i världen ger oss en mer trovärdig bild över när händelser och förändringar i klimat skedde. Lössjord är ett slutligen vindtransporterad, finkornigt sediment som även fungerar bra som register för Kvartära klimatarkiv (Muhs 2013; Stevens et al. 2020). Loess-paleosol sekvenser kan användas som ett relativt register för klimatförändringar. Paleosolerna i sekvensen motsvarar jord som indikerar varmare interglaciala/interstadiala perioder när kemisk vittring kan ha varit aktiv. Lössavlagringar i sekvensen reflekterar kallare och torrare klimat under glaciala istider (Buggle et al. 2008; Muhs 2013). Genom att analysera geokemiskt innehåll av prover från lokal kan man få fram information om paleosoler eller lössavlagringar finns vid visst djup i profilen. Indirekt även om en glacial eller interglacial period pågick då (Buggle et al. 2011; Johansson 2017). I den här studien används X-ray fluorescens Spektroskopi (XRF) för att analysera geokemiskt innehåll av lössjord. Detta för att se hur lösliga och mobila element är relaterade till icke-mobila och icke-lösliga element. Det kan indirekt peka på hur paleosoler och löss är fördelat över en lokal och visa om skillnader finns vid olika djup. Proverna i denna studie är tagna från nord-västra Frankrike vid en lokal som heter Primel Trégastel. Jord vittrings index kommer att användas i studien för att beräkna vittringsintensiteter för avlagringen. Na/Al-baserade index som heter CIA, CIW, CPA, PIA och Index B och Sr-baserade förhållanden Ba/Sr och Rb/Sr kommer användas (Buggle et al. 2011). Syftet med studien är att se om vittring har skett vid lokalen. Och om vittring påvisas, kunna rekonstruera vid vilka djup och slutligen göra en paleoklimatisk tolkning över lokal. Na/Al-baserade index CIA, CIW, CPA, PIA och Index B visar indikationer av vittring som varit aktiv vid studerad lokal. Sr-baserade förhållanden Ba/Sr och Rb/Sr visar samma indikation men med mer dramatiska variationer. Innehållet av mobila och icke-mobila element följer även principen om att när mobila element minskar i procent så ökar dom icke-mobila elementen. Trenderna som visas är en lång tid av kallt klimat med låg vittringsintensitet som följs av en varmare och fuktigare period med högre vittringsintensitet. Utvecklingen av denna ökande vittringsintensitet indikerar en pågående interglacial/interstadial period. Fortsättningsvis sker en minskning i vittringsintensitet vilket påvisar en början av en kallare period. Det översta lagret i lokalen har bevisats blivit förändrat av mänsklig aktivitet och kan var missvisande i en geokemisk analys och paleoklimatologisk tolkning.