Självskattad fysisk aktivitet bland yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige i relation till WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet.

• Main Authors: Ribic, Ibro, Söderberg, Daniel
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Åsenlöf: Fysioterapi 2021
• Subjects: physical activity; physiotherapy; physiotherapists; WHO; recommendations; IPAQ-SF; Physiotherapy; Sjukgymnastik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-443358

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en av de grundläggande behandlingar som fysioterapeuter använder för att behandla patienter. Men hur fysiskt aktiva är fysioterapeuter själva? Syfte: Undersöka nivån av fysisk aktivitet bland yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige i relation till Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet från 2010, samt huruvida det är någon skillnad mellan män och kvinnor vad gäller fysisk aktivitetsnivå och antalet som uppnår rekommendationerna.  Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie av deskriptiv och komparativ design. Självrapporterad fysisk aktivitet för en vecka med International Physical Activity Questionnaire – Short Form jämfördes med Världshälsoorganisationens rekommendationer för fysisk aktivitet från 2010. Antalet minuter med fysisk aktivitet på måttlig och mycket ansträngande fysisk aktivitetsnivå deltagarna angett omvandlades till MET-minuter. Studiedeltagare var yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige mellan 18–64 års ålder. Resultat: Sju av tio (74%) respondenter var tillräckligt fysiskt aktiva för att uppfylla rekommendationerna antingen genom måttlig eller mycket ansträngande fysisk aktivitet i kombination med minst två muskelstärkande pass för större muskelgrupper. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan manliga och kvinnliga deltagare i fysisk aktivitetsnivå eller antalet som uppfyllde rekommendationerna.  Konklusion: Yrkesverksamma fysioterapeuter i Sverige verkar var mer fysiskt aktiva än den generella befolkningen. Ingen statistisk skillnad förelåg mellan män och kvinnor i fysisk aktivitet eller antalet som uppfyllde rekommendationerna för fysisk aktivitet. Fler och större studier behövs för att undersöka fysisk aktivitetsnivå bland fysioterapeuter samt för att jämföra självrapporterad fysisk aktivitet med objektiv data insamlad med accelerometrar för att påvisa eventuella skillnader mellan dessa två datainsamlingsmetoder inom populationen. === Background: Physical activity is one of the foundational treatments that physiotherapists use to treat patients. How physically active are physiotherapists themselves?  Objective: To determine the self-reported physical activity of working physiotherapists in Sweden in relation to the World Health Organisations recommendations for physical activity from 2010 and determine if physical activity and attainement rate of the recommendations differs between male and female physiotherapists in Sweden. Method: A cross-sectional quantitative descriptive comparative design study. Self-reported physical activity for 1 week using the International Physical Activity Questionnaire – Short Form compared to the World Health Organisations recommendations for physical activity from 2010. Moderate or vigourous  physical activity activity minutes were translated into MET-minutes. Participants were working physiotherapists in Sweden between the ages of 18-64. Results: Seven of ten (74%) respondents were sufficiently active to fulfil the recommendations through moderate or vigorous physical activity in combination with at least two bouts of muscle strengthening exercises for major muscle groups. There were no significant statistical differences between male or female participants in physical activity level or the rate of attainment of the recommendations. Conclusions: Working physiotherapists in Sweden seem to be more physically active than the general population. No statistical differences were observed between men and women in physical activity or attainment rate of the recommendations. More and larger studies are needed to research physical activity levels among physiotherapists and compare self-reported physical activity with objective data collected by using accelerometers to research the discrepancy between these two types of data collections methods within the population.