Väljarbeteende i rurala och urbana områden : En kvantitativ studie om platsens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende

Detta arbete undersöker urbaniseringsgradens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende i riksdagsvalet 2018. För att undersöka möjliga samband har valresultaten från riksdagsvalet 2018 undersökts tillsammans med urbaniseringsgraden som har definierats utifrån Stockholm Kommuner och...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Brodzinska, Monika
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-439785
Description
Summary:Detta arbete undersöker urbaniseringsgradens och socioekonomiska faktorers betydelse för väljarbeteende i riksdagsvalet 2018. För att undersöka möjliga samband har valresultaten från riksdagsvalet 2018 undersökts tillsammans med urbaniseringsgraden som har definierats utifrån Stockholm Kommuner och Regioners kommungruppsindelning från 2017, men även socioekonomiska faktorer såsom arbetslöshet, årlig medianinkomst (angiven i 1000 kronor) och högre utbildning. Utifrån analysen mellan kommungruppen och partistöd har arbetet kommit fram till att det finns samband mellan den urbana områden och det höga stödet för Moderaterna, Liberalerna samt Miljöpartiet och att stödet avtar när urbaniseringsgraden sänks. Analysen har även visat negativt samban mellan urbana områden och Centerpartiet, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna och att stödet växer i samband med sänkning av urbaniseringsgraden. Utifrån analysen mellan partierna, urbaniseringsgraden samt socioekonomiska faktorer har arbetet kommit fram till att väljarna i urbana områden har röstat på Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, samt Vänsterpartiet, medan i väljarna från rurala områden har röstat på Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna samt Centerpartiet. Urbaniseringsgraden förklarar däremot inte väljarbeteendet helt, eftersom detta är kopplat till socioekonomiska faktorer. I detta fall har arbetet kommit fram till att höginkomsttagarna har röstat på Moderaterna och Liberalerna, medan låginkomsttagarna har gett sina röster för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Högre utbildning bland väljarna gynnar bland annat Moderaterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Centerpartiet samt Vänsterpartiet, medan väljarna med låg utbildning har röstat på Socialdemokraterna samt Sverigedemokraterna. Slutligen har arbetet även kommit fram till att arbetslösa väljare har röstat på Socialdemokraterna medan Centerpartiet finner sitt stöd bland förvärvsarbetande. Resultat för resterande partier och faktorer har betraktats med en viss försiktighet på grund av otydliga samband och därmed har inga slutsatser dragits för dessa.