| Summary: | Den 1 januari 2018 implementerades en ny standard av IASB – IFRS 9 Finansiella instrument instrument – som ersatte den tidigare gällande IAS 39 Finansiella instrument, redovisning och värdering. I synnerhet för banker medförde övergången till den nya standarden förändringar i redovisningen av avsättningar för kreditförluster. Effekterna som förväntades var att avsättningarna skulle öka, till följd av att den nya nedskrivningsmodellens är framåtblickande i jämförelse med den tidigare modellen som var bakåtblickande och endast kunde beakta förluster som redan inträffat. Studiens syfte är att undersöka vilken faktisk effekt övergången mellan IAS 39 och IFRS 9 fått på svenska bankers avsättningar för kreditförluster. Den nya modellens framåtblickande karaktär innebär även ett större bedömningsutrymme för bankledningar, vilket kan medföra att om starka incitament finns, kan detta användas till kapital- och resultathantering genom användning av avsättningar för kreditförluster. Studien syftar därför även till att undersöka om hantering av kapital och resultat förekommer hos svenska banker under IAS 39 samt efter införandet av IFRS 9. Studien tillämpar en kvantitativ undersökning med ett beroende t-test samt multipla regressionsanalyser. Resultatet indikerar att svenska banker inte använder avsättningar för kreditförluster i syfte att hantera kapital varken under IAS 39 eller IFRS 9. Däremot visar resultatet att svenska banker har incitament att använda sig av avsättningar för kreditförluster som ett verktyg för att hantera resultat både under IAS 39 och IFRS 9.
|
|---|
