“Sugar, spice and everything nice” : En socialpsykologisk studie om könsskillnader, känslor, interaktion och relation

Denna studie utforskar könsskillnader gällande känslor i nära relationer och dessinteraktioner. Forskarna undersöker respondenternas familje-och vänskapsrelationer ochställer dessa gentemot deras upplevda känsloupplevelser samt deras inställningar tillkänslorna i fråga. Syftet är att se huruvida ski...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Greschner, Evelina, Moby, Stina
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Sociologiska institutionen 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-432464
Description
Summary:Denna studie utforskar könsskillnader gällande känslor i nära relationer och dessinteraktioner. Forskarna undersöker respondenternas familje-och vänskapsrelationer ochställer dessa gentemot deras upplevda känsloupplevelser samt deras inställningar tillkänslorna i fråga. Syftet är att se huruvida skillnader i dessa mellanmänskliga interaktionerexisterar samt hur de utmärker sig och eventuella bakomliggande anledningar.Frågeställningarna som ställs är angående vilka könsskillnader rörande uttryck av känslorsom finns hos universitetsstudenter i Uppsala i deras interaktioner inom nära familje- ochvänskapsrelationer samt vilka bakomliggande anledningar det är som påverkar dessa.Materialet inhämtas genom intervjuer som sedan kodats utifrån den fenomenologiskaansatsen med hjälp av IPA. Under analysen tillämpas teoretiska inriktningar från ett flertalsociologer där Arlie Hochschild och Erving Goffman har de centralaste rollerna. Slutligenkommer uppsatsen fram till att många av respondenterna i studien var försiktiga att öppnaupp sig i familjen. Framförallt hade kvinnor svårt att öppna upp sig helt vid delning av sorgoch ledsamhet till familj. Majoriteten av alla respondenter var öppna i sinavänskapsrelationer. Dessutom föredrog majoriteten av kvinnorna att vända sig till kvinnor närde vill dela med sig av känslor. Ytagerande och djupagerande användes mer av kvinnorna änmännen, speciellt vid fråga om att visa ett positivare yttre.