| Summary: | Vad är det hos berättelser om mord och brott som fascinerar oss människor? I den här uppsatsen undersöks hur brott, gärningsmän och brottsoffer samt rättssystem porträtteras inom en true crime-text. I denna studie är det poddsändningen Sword and Scale som står i fokus. Vidare undersöks true crime-genren utifrån ett retorisk perspektiv för att utröna hur texten kommunicerar med och övertygar sin mottagare. Uppsatsen tar sina teoretiska utgångspunkter i Kenneth Burkes teori om identifikation och Edwin Blacks teori om the second persona för att kunna utröna ideologiska implikationer hos true crime-narrativet. Resultaten visar att mördare konsekvent porträtteras som onda och fördömda gentemot offret som istället beskrivs som oskyldigt och rättfärdigt, och poddsändningen kan därmed ses konstruera ett etablerat förhållande mellan gott och ont på individnivå. Vidare har analysen visat att rättssystemet beskrivs som en beskyddande, bestraffande och auktoritär makt. Trots detta uppvisas en potential hos anklagande true crime att kritisera rättssystemet, där kritiken riktas mot att rättssystemets beskyddande makt inte utövas tillräckligt eller korrekt. Anklagande true crime fyller därmed även en legitimerande funktion genom att inte att kritisera systemets grundläggande strukturer.
|
|---|
