"Oj, när pratade jag senast med honom?" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolan

Syftet med följande studie var att ta fasta på pedagogers strategier för att skapa en gynnsam verksamhet för de barn i förskolan som uppfattas vara tystlåtna. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger. De teoretiska perspektiven som användes var...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Bergström, Marie-Terese, Petersson, Linnéa
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429922
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-429922
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-4299222021-01-13T05:29:49Z"Oj, när pratade jag senast med honom?" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolansweBergström, Marie-TeresePetersson, LinnéaUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudierUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier2020Tystlåtna barnFörskollärareDidaktiska strategierPedagogyPedagogikSyftet med följande studie var att ta fasta på pedagogers strategier för att skapa en gynnsam verksamhet för de barn i förskolan som uppfattas vara tystlåtna. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger. De teoretiska perspektiven som användes var de specialpedagogiska perspektiven, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. Tystlåtna barn blir enligt ett relationellt perspektiv tystlåtna i förhållande till miljön och förutsättningar i miljön. Med miljö menas både den fysiska miljön samt människor i barnets närhet. Inom det kategoriska perspektivet menas det att tystlåtna barn är tystlåtna utifrån biologiska förutsättningar. Resultatet visade att majoriteten av pedagogerna var samstämmiga om hur de upplevde och beskrev ett tystlåtet barn. Begreppen som av pedagogerna användes mest för att konstruera ett tystlåtet barn var följsam, blyg och tillbakadragen. Resultatet visade även att tystlåtna barn ter sig olika och är som mest tystlåtna i större sammanhang, alltså framkom det att tystlåtenhet är individuellt och situationsbundet. Majoriteten av pedagogerna ansåg att en närvarande pedagog var en viktig faktor för att i olika situationer kunna stödja tystlåtna barn i verksamheten. Resultatet visade att strategier som ansågs gynnsamma för tystlåtna var uppdelning i mindre grupper, en god och trygg relation till barnet samt ett aktivt stödjande arbete. Resultatet indikerade även att tystlåtna barn riskerar att förbises i verksamheten och att detta kan kopplas till de stora barngrupperna och ett mindre antal pedagoger i dagens förskola. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429922Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudierapplication/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Tystlåtna barn
Förskollärare
Didaktiska strategier
Pedagogy
Pedagogik
spellingShingle Tystlåtna barn
Förskollärare
Didaktiska strategier
Pedagogy
Pedagogik
Bergström, Marie-Terese
Petersson, Linnéa
"Oj, när pratade jag senast med honom?" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolan
description Syftet med följande studie var att ta fasta på pedagogers strategier för att skapa en gynnsam verksamhet för de barn i förskolan som uppfattas vara tystlåtna. Metoden som användes vid datainsamlingen var kvalitativa intervjustudier med verksamma pedagoger. De teoretiska perspektiven som användes var de specialpedagogiska perspektiven, relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv. Tystlåtna barn blir enligt ett relationellt perspektiv tystlåtna i förhållande till miljön och förutsättningar i miljön. Med miljö menas både den fysiska miljön samt människor i barnets närhet. Inom det kategoriska perspektivet menas det att tystlåtna barn är tystlåtna utifrån biologiska förutsättningar. Resultatet visade att majoriteten av pedagogerna var samstämmiga om hur de upplevde och beskrev ett tystlåtet barn. Begreppen som av pedagogerna användes mest för att konstruera ett tystlåtet barn var följsam, blyg och tillbakadragen. Resultatet visade även att tystlåtna barn ter sig olika och är som mest tystlåtna i större sammanhang, alltså framkom det att tystlåtenhet är individuellt och situationsbundet. Majoriteten av pedagogerna ansåg att en närvarande pedagog var en viktig faktor för att i olika situationer kunna stödja tystlåtna barn i verksamheten. Resultatet visade att strategier som ansågs gynnsamma för tystlåtna var uppdelning i mindre grupper, en god och trygg relation till barnet samt ett aktivt stödjande arbete. Resultatet indikerade även att tystlåtna barn riskerar att förbises i verksamheten och att detta kan kopplas till de stora barngrupperna och ett mindre antal pedagoger i dagens förskola.
author Bergström, Marie-Terese
Petersson, Linnéa
author_facet Bergström, Marie-Terese
Petersson, Linnéa
author_sort Bergström, Marie-Terese
title "Oj, när pratade jag senast med honom?" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolan
title_short "Oj, när pratade jag senast med honom?" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolan
title_full "Oj, när pratade jag senast med honom?" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolan
title_fullStr "Oj, när pratade jag senast med honom?" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolan
title_full_unstemmed "Oj, när pratade jag senast med honom?" : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolan
title_sort "oj, när pratade jag senast med honom?" : en kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar om tystlåtna barn i förskolan
publisher Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
publishDate 2020
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-429922
work_keys_str_mv AT bergstrommarieterese ojnarpratadejagsenastmedhonomenkvalitativstudieompedagogersuppfattningaromtystlatnabarniforskolan
AT peterssonlinnea ojnarpratadejagsenastmedhonomenkvalitativstudieompedagogersuppfattningaromtystlatnabarniforskolan
_version_ 1719372606613749760