Att handla och äta under utbrottet av COVID-19 : En kvalitativ intervjustudie

• Main Authors: Hanold, Sofie, Haraldsson, Camilla, Wallin Särkijärvi, Emelie
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap 2020
• Subjects: Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-420061

Inledning: Covid-19 utvecklades under våren 2020 till en pandemi. I och med dess framfart i det svenska samhället började människor bunkra. Därav tog livsmedel såsom torrvaror och konserver slut i matvarubutikerna. Varför individer bunkrar kan bero på att människor tenderar att agera på samma sätt som andra, men även för att skapa en trygghet i vardagen då en pandemi kan innebära en period av ovisshet. I och med att livsmedelsval påverkas av både individuella och kollektiva förutsättningar i den omgivning människan befinner sig i, kan det leda till att pandemin påverkar individers matvanor. Syfte: Syftet med studien är att undersöka sju individers tankar, handlingar och upplevelser av fenomenet bunkring och matvanor under utbrottet av covid-19. Metod: En kvalitativ metod med sju semistrukturerade intervjuer genomfördes via webbmötestjänsten Zoom. Intervjuerna transkriberades och metoden tematisk analys användes till dataanalysen. Resultat: Utifrån studiens dataanalys framkom två teman. Dessa var tankar om livsmedelsinköp under covid-19 samt tankar och strategier för att kunna upprätthålla en trygg vardag. Under det första temat inluderas tankar kring bunkring och även hur människor påverkas av nyhetsmedium, social medier, myndigheter och medmänniskor. Det andra temat innefattar tankar om matvanor, ekonomi och betydelsen av att inneha ett matförråd. Slutsats: Informanterna uppmärksammade ett förändrat konsumtionsbeteende under utbrottet av covid19 och att utomstående faktorer kunde påverka beteendet. Däremot hade de inte gjort några större förändringar själva. Vidare kan självbilden och viljan att uppfattas som en solidarisk medborgare ha påverkat hur människor agerade under tiden av utbrottet. De nämnde även att deras matvanorna inte hade förändrats så mycket jämfört med innan utbrottet