| Summary: | Studiens syfte var att undersöka om och hur pedagoger upplevde vilka effekter läshundar hade på elevers motivation för läsning i lågstadiet. Syftet var dessutom att ta reda på vilka sätt dessa pedagoger uppfattade effekterna. Läshundar ska hjälpa elever att utveckla sin läsning och bidra till elevers motivation till att läsa. Eleverna läser högt för läshunden och hunden finns där för att uppmuntra eleverna till lärande. Tidigare forskning (Friedmann, Katcher, Thomas, Lynch & Messent, 1983, s. 461) visade att hundar kunde påverka människan genom att dämpa stress och ångest.Som metod tillämpades en kvalitativ intervjustudie med fyra pedagoger. Då den tidigare forskningen i Sverige var begränsad och antalet personer med koppling till läshundar var få, resulterade det i fyra deltagare i studien. Under utförandet av studien pågick även virusutbrottet Covid-19, vilket försvårade urvalet av deltagare.Med fokus på intrinsic motivation, som är en del av teorin SDT (self determination theory), (Deci, Ryan, 2000, s. 69) och läsmotivation (Bråten, 2008, s.75) applicerades två motivationsteorier för att analysera resultatet. Med hjälp av definitioner på dessa begrepp behandlades resultatet utifrån dessa teorier.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att läshundar påverkade elevers motivation för läsning. Detta synliggjordes genom att eleverna blev engagerade, nyfikna och kände en glädje till att läsa för hunden. Pedagogerna upplevde att elevernas mående, beteende och inställning till läsning hade förbättrats. Dessutom upplevde pedagogerna att läshundenhjälpte eleverna att göra framsteg i sin läsutveckling med hjälp av deras inre motivation.Resultatet i denna studie pekar på att läshundar ökar elevers motivation för att läsa. Studien visade även att det behövs mer forskning för att göra resultatet generaliserbart. Detta på grund av att denna studie har gjorts i en begränsad omfattning. I likhet med tidigare forskning visade pedagogernas intervjusvar att det finns en tydlig uppfattning om att läshundar kan fungera som ett hjälpande verktyg i skolan.Författarna av denna uppsats ansvarar för olika delar av studien. Lina Fransson ansvarar för analysen av intervjusvaren från pedagog a och b, samt kapitel 6: Metod. Tilda Nordenholm ansvarar för analysen av intervjusvaren från pedagog c och d, samt kapitel 3: Tidigare forskning. De andra delarna av uppsatsen har författarna ett gemensamt ansvar över.
|
|---|
