| Summary: | Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) är en grupp som fått alltmer uppmärksamhet i Sverige och Europa. Att unga vuxna är utan sysselsättning kan få konsekvenser både för samhället med höga kostnader men även för den unga själv i form av psykiskt och socialt lidande. Tidigare forskning visar på att unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp med individuella behov, samt att psykisk ohälsa är vanligt förekommande inom målgruppen. Denna studie syftar till att undersöka vad unga vuxna med erfarenhet av att vara UVAS samt professionella som arbetar med UVAS anser är orsak till att bli UVAS, hinder till hjälp för att ta sig ur sin situation och psykiska ohälsa samt förslag på hur fler UVAS kan få hjälp. Studien har utförts genom en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. De intervjuade är sju professionella som på något sätt arbetar med UVAS samt tre unga med erfarenhet att vara UVAS. Studien utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och Bronfenbrenners ekologiska modell. Resultatet har analyserats genom tematisk analys. Resultaten visar att UVAS-gruppen är heterogen och att orsaker till att bli en UVAS varierar och att flera orsaker kan påverka- och förstärka varandra. Orsaker som framkommer är bland annat svårigheter i skolan, oroliga hemförhållanden samt psykisk ohälsa. Hinder för UVAS att få hjälp finns enligt studiens empiri på både strukturell- och individuell nivå. Exempel på hinder som framkommer är långa väntetider inom psykiatrin, att det inom skolan saknas resurser för individanpassat stöd, stigmatisering av psykisk ohälsa samt en social ångest som gör det svårt för UVAS att ta sig utanför hemmet. Förslag som finns för att fler UVAS ska få hjälp att ta sig ur sin situation och psykiska ohälsa är bland annat förbättrad samverkan mellan myndigheter och verksamheter, individuellt anpassat stöd, alternativa undervisningssätt i skolan samt fler lättillgängliga hälsovårdstjänster. === Young people not in education, employment or training (NEET, which is comparable with UVAS in swedish) is a group which has received more and more attention in Sweden and Europe. Young people who neither work or study is a problem both on society level with high costs for the society as well as on an individual level in form of poor mental health and social suffering. Previous research shows that NEET is a heterogeneous group with individual needs, and that poor mental health is common in the group. This study aims to investigate what young adults with experience of being NEETs as well as professionals who work with NEETs consider to be the reason of becoming NEET, barriers to get help to get out of their situation and poor mental health and suggestions on how more NEETs can get access to help. The study has been conducted through a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents are seven professionals who work with NEETs and three young people with experience of being NEET. The study is based on a system theoretical perspective and Bronfenbrenner's ecological model. The results have been analyzed through thematic analysis. The result shows that NEET is a heterogeneous group and that causes of becoming NEET vary and can affect each other. Causes that emerge include difficulties in school, troubled home conditions and poor mental health. Example of barriers that emerge are long queues to get help from the psychiatry, lack of resources in schools for individualized support, stigmatization of poor mental health and social anxiety. Suggestions to help more NEET to get out of their situation and poor mental health includes improved collaboration between authorities and welfare services, individually adapted support, alternative teaching methods in the school and more accessible health care services.
|
|---|
