| Summary: | SAMMANFATTNING Bakgrund: Akut förvirringstillstånd är ett vanligt neuropsykiatriskt tillstånd som främst drabbar sköra, äldre människor. När akut förvirringstillstånd väl har uppstått finns det få behandlingar tillgängliga för att minska duration och allvarlighetsgrad. Syftet var att ta reda på hur akut förvirringstillstånd kan förebyggas och hur omvårdnaden kan underlättas för äldre patienter med akut förvirringstillstånd på sjukhus. Metod: För att söka svar till syftet har en beskrivande litteraturstudie valts som metod. Databassökning genomfördes och studiernas kvalitet granskades med hjälp av en granskningsmall. Femton studier inkluderades, både kvantitativa och kvalitativa. Genom analys av inkluderade artiklar kunde betydelsefull data utifrån syftet identifieras och sorteras in i kategorier. Resultat: Resultatet har visat att förebyggande åtgärder har betydelse för att minska risken att drabbas av akut förvirringstillstånd. Flera studier som är multikomponentstudier har visat goda resultat för att undvika insjuknande i akut förvirringstillstånd där interventionerna säkerställer att flera av patientens basala behov tillgodoses, såsom sömn, mat- och vätskeintag, elimination och att kunna kommunicera. Studierna kom fram till att vårdpersonalens kunskap och utbildning har betydelse, att ökad kunskap förbättrar patient omhändertagandet och vårdkvalitén. Underlättande åtgärder beskriver studierna att ha ökad tillsyn, att minska stimuli och att aktivera patienten. Slutsats: Förebyggande åtgärder har betydelse för att minska risken att den äldre patienten drabbas av akut förvirringstillstånd. Ökad kunskap hos vårdpersonalen förbättrar patient omhändertagandet och vårdkvalitén. För att underlätta omhändertagandet om en patient med akut förvirringstillstånd behövs både tid, erfarenhet, lämpliga lokaler och personalresurser. === ABSTRACT Background Delirium is a common neuropsychiatric condition that primarily affects frail, aged people. When it has occured it is few treatments available to reduce duration and severity. The purpose of this study was to find out how delirium can be prevented and how nursing can facilitate the care of aged patients with delirium in hospital. Methods To find answer to our purpose a descriptive litteraturestudy have been chosen as a method. Database searches were implemented and the quality of the studies was scientifically reviewed with a template. Fifteen studies were included, both quantitative and qualitative. Through analysis of included studies, valuable data based on the purpose were identified and sorted into three categories. Results The results show that preventive actions have importance for reducing the risk of being affected of delirium. Some studies formed as multicomponent studies have shown good results for avoiding acute onset of delirium where the interventions secure that several of the patient basic needs are catered, as sleep, nutrition- and fluid intake, elimination and being able to communicate. The studies also came up with the result that the knowledge and education of the health professionals mattered, that increased knowledge facilitates the patient care and the quality of care. When the patient is affected of delirium, there are actions that facilitate the nursing. Facilitating actions is described in the studies as increased supervision, reduction of stimuli, activate the patient etcetera. Conclusion Preventive interventions have importance of reducing the risk of elderly patients being affected of delirium. Increased knowledge of healthcare professionals improves patient care and quality of care. To facilitate the care of the patient with ongoing delirium there is need for time, experience, suitable facilities and enough healthcare personnel.
|
|---|
