| Summary: | Mesoskaliga cirkulationer kan uppkomma genom att två markområden har olika fuktinnehåll. Hur stor intensiteten och utbredningen blir beror på flera faktorer, bl a områdenas storlek, minst 30 km i sida, och den faktiska temperatur- och fuktighetsdifferens som uppstår mellan områdena. Växtlighet har en hämmande inverkan på uppkomsten av mesoskaliga cirkulationer eftersom skillnaden mellan Bowen förhållandet (förhållandet mellan av sensibelt- och latent värme) för en torr och en fuktig yta blir lägre än vad det skulle varit utan växter. Ju större skillnad i markfuktighet desto intensivare cirkulation. Flera simuleringar visar att vid riktigt stor fuktighetsskillnad fås vindar av samma storleksordning som vid sjöbriscirkulation. Man har också kommit fram till att maximala vindhastigheten är direkt proportionell mot maximala medeltemperaturskillnaden mellan två områden. Liksom för sjöbrisen märks jordrotationens effekt även på dessa strömningar. Vinden vrider mot högre gradtal under dagens gång (på norra halvklotet). Bakgrundsströmningen är av avgörande betydelse för om skillnad i markfuktighet överhuvud taget kan skapa någon mesoskalig cirkulation. Det verkar som denna typ av cirkulationer framförallt främjas av lugnt och klart väder. Observationer av fenomenet i naturen är sällsynta vilket bl a kan förklaras med att de områden som finns ute i naturen inte är alls lika homogena som modellsimuleringarnas och att de förutsättningar som i övrigt krävs ofta störs. Beroende på hur mycket vattenånga som finns tillgänglig i atmosfären och hur stor den turbulenta omblandningen blir kan moln bildas med nederbörd som följd. Här har jag inte funnit några direkta samband men däremot att moln lättare bildas över våtare mark. Det sensitivitetstest som utförts på MlUUs modell visar att cirkulationer tydligast uppkommer då den geostrofiska vinden blåser parallellt med skiljelinjen mellan de två ytorna, och att det då på natten uppkommer en omvänd cirkulation likt landbris (sjöbrisens nattliga motsvarighet). Då den förhärskande vindriktningen löper tvärs områdenas skiljelinje fås inte någon uttalad cirkulation, men vindmönstret påverkas av den diskontinuitet som råder vid markytan.
|
|---|
