Undersökning av samtal om läkemedelsinteraktioner inkomna till Läkemedelsupplysningen på Läkemedelsverket.

Introduktion: Läkemedelsinteraktion uppstår vid samtidig behandling med flera läkemedel som påverkar varandras effekter. Interaktioner uppkommer inte endast vid samtidig behandling av flera receptbelagda läkemedel. Även natur- och receptfria läkemedel, vissa födoämnen exempelvis grapefruktj...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Asfaw, Harnet
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Avdelningen för farmakokinetik och läkemedelsterapi 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-390842
Description
Summary:Introduktion: Läkemedelsinteraktion uppstår vid samtidig behandling med flera läkemedel som påverkar varandras effekter. Interaktioner uppkommer inte endast vid samtidig behandling av flera receptbelagda läkemedel. Även natur- och receptfria läkemedel, vissa födoämnen exempelvis grapefruktjuice och kalkhaltiga livsmedel som mjölkprodukter samt alkohol kan ge upphov till interaktioner. Läkemedel påverkar varandras effekter genom farmakokinetiska och farmakodynamiska processer. Läkemedelupplysningen är en upplysningstjänst på Läkemedelverket och har som uppdrag att förmedla information om läkemedelsanvändning till allmänheten. Frågorna varierar och handlar ofta om läkemedels möjliga säkerhetsrisker t.ex. interaktioner och biverkningar. Syfte: Syftet med denna studie var att sortera och analysera inkomna frågor till LMU för att ta reda på vilken information som efterfrågas om interaktioner.Metod: Undersökning genomfördes utifrån kvalitativa och kvantitativa perspektiv och Microsoft Excel-dokument innehållande all information om bland annat läkemedelsinteraktioner inkomma till LMU användes. Resultat: Undersökningen visade att 25% av alla frågor inkomna till LMU handlade om läkemedelsinteraktioner. Resultatet visade att de flesta frågor handlade om läkemedelsinteraktioner mellan läkemedel för nervsystemet blodtrycks- och blodförtunnade mediciner. Kategorisering för egenvårdsprodukter resulterade i att frågeställarna i de flesta fall frågar om deras receptbelagda läkemedel fungerar ihop med receptfria produkter som smärtstillande NSAID, paracetamol protonpumpshämmare samt vitaminkosttillkott. Validering av ett antal frågor visade i stort sett rätt kategorisering. Konklusion: Resultatet visar att allmänheten har stora behov av information om läkemedelsinteraktioner om läkemedel för nervsystemet, blodtrycks- och blodförtunnade mediciner och egenvårdsprodukter bl.a. smärtstillande läkemedel.