Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudie
SAMMANFATTNING Bakgrund: I en åldrande befolkning ökar prevalensen av hjärtsvikt. När det kommer till behandling av sjukdomen läggs mycket ansvar på patienten när det gäller symtomlindring. Strategier för att kunna kontrollera symtomen kan innebära en omfattande livsstilsförändring, vilket i sin tur...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
2019
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385894 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-385894 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Heart failure patient experience symptom self-care Hjärtsvikt patient upplevelse symtom egenvård Nursing Omvårdnad |
spellingShingle |
Heart failure patient experience symptom self-care Hjärtsvikt patient upplevelse symtom egenvård Nursing Omvårdnad Lind, Cecilia Mikaela, Malinen Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudie |
description |
SAMMANFATTNING Bakgrund: I en åldrande befolkning ökar prevalensen av hjärtsvikt. När det kommer till behandling av sjukdomen läggs mycket ansvar på patienten när det gäller symtomlindring. Strategier för att kunna kontrollera symtomen kan innebära en omfattande livsstilsförändring, vilket i sin tur kan skapa en mängd olika känslor för patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En deskriptiv, systematisk litteraturstudie genomfördes. Tolv kvalitativa artiklar användes, och materialet analyserades genom kodning och teman. Databasen som användes var PubMed. Den teoretiska referensramen som tillämpades var livsvärldsperspektivet. Resultat: Tre kategorier med tolv underkategorier identifierades. Patienter upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet, både fysiska och emotionella. Andnöd och trötthet var en central fysisk upplevelse. Ensamhet, isolering och förändrade roller inom familjen rapporterades. Upplevelser av skuld, skam och känslan av att utgöra en börda gentemot familjen framkom. Vidare rapporterades olika former av anpassning till ett nytt liv, som till exempel förändringar i kost, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Positiv attityd och spiritualitet visades vara strategier för att hantera sitt tillstånd. Sjukhuset upplevdes vara den säkraste platsen för rehabilitering och hantering av symtom. Vidare framkom dock upplevelser av brister inom sjukvården gällande empati, kontinuitet och förmedlande av information. Familj och vänner upplevdes vara en viktig resurs gällande fysiskt och emotionellt stöd samt motivation. Slutsats: Patienter med hjärtsvikt upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet relaterat till sjukdomen, brister inom sjukvården samt behov av stöd. Sjukvården behöver ta dessa upplevelser i beaktande i mötet med patienten för att kunna individanpassa omvårdnad och egenvårdsrekommendationer. Vidare kan detta ge ett ökat oberoende och därmed en ökad livskvalitet för patienten. === ABSTRACT Background: In an ageing population the prevalence of heart failure is rising. When it comes to treating the disease, a lot of responsibility lies with the patient in terms of symptom management. Strategies to control symptoms may mean a significant change of life style which in turn can cause a range of emotions. Objective: The objective for this study was to describe the experience of patients living with heart failure. Methods: A descriptive systematic literature review was conducted. Twelve qualitative studies were used, and the material was analyzed by making codes and themes. The database that was used was PubMed. The theoretical framework that guided this study was theperspective of life world. Results: Three categories with twelve subcategories were identified. Patients experienced different types of limitations in their daily life, both physical and emotional. Central physical experiences were breathlessness and fatigue. Loneliness, isolation and changing roles within the family was also reported. Experiences of guilt, shame and a sense of being a burden towards the family emerged. Furthermore, various forms of adaptation were reported, such as changes in diet, alcohol consumption and physical activity. Positive attitude and spirituality proved to be strategies used to cope with the condition. The hospital was considered the safest place for rehabilitation and management of symptoms. Moreover, the hospital environment proved to lack in empathy, continuity and in conveying information. Family and friends were important resources regarding both physical and emotional support and motivation. Conclusions: Heart failure patients experience different types of limitations related to the disease in their daily life, shortcomings in health care, and need of support. The health care system needs to take these experiences into consideration when meeting the patient in order to personalize the care and self-care recommendations to increase independency and with that increase overall life quality for the patient. |
author |
Lind, Cecilia Mikaela, Malinen |
author_facet |
Lind, Cecilia Mikaela, Malinen |
author_sort |
Lind, Cecilia |
title |
Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudie |
title_short |
Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudie |
title_full |
Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudie |
title_fullStr |
Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudie |
title_full_unstemmed |
Patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudie |
title_sort |
patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : en litteraturstudie |
publisher |
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
publishDate |
2019 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385894 |
work_keys_str_mv |
AT lindcecilia patientersupplevelseravattlevamedhjartsviktenlitteraturstudie AT mikaelamalinen patientersupplevelseravattlevamedhjartsviktenlitteraturstudie |
_version_ |
1719207737526583296 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-3858942019-06-21T05:38:57ZPatienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt : En litteraturstudiesweLind, CeciliaMikaela, MalinenUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2019Heart failurepatientexperiencesymptomself-careHjärtsviktpatientupplevelsesymtomegenvårdNursingOmvårdnadSAMMANFATTNING Bakgrund: I en åldrande befolkning ökar prevalensen av hjärtsvikt. När det kommer till behandling av sjukdomen läggs mycket ansvar på patienten när det gäller symtomlindring. Strategier för att kunna kontrollera symtomen kan innebära en omfattande livsstilsförändring, vilket i sin tur kan skapa en mängd olika känslor för patienten. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: En deskriptiv, systematisk litteraturstudie genomfördes. Tolv kvalitativa artiklar användes, och materialet analyserades genom kodning och teman. Databasen som användes var PubMed. Den teoretiska referensramen som tillämpades var livsvärldsperspektivet. Resultat: Tre kategorier med tolv underkategorier identifierades. Patienter upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet, både fysiska och emotionella. Andnöd och trötthet var en central fysisk upplevelse. Ensamhet, isolering och förändrade roller inom familjen rapporterades. Upplevelser av skuld, skam och känslan av att utgöra en börda gentemot familjen framkom. Vidare rapporterades olika former av anpassning till ett nytt liv, som till exempel förändringar i kost, alkoholkonsumtion och fysisk aktivitet. Positiv attityd och spiritualitet visades vara strategier för att hantera sitt tillstånd. Sjukhuset upplevdes vara den säkraste platsen för rehabilitering och hantering av symtom. Vidare framkom dock upplevelser av brister inom sjukvården gällande empati, kontinuitet och förmedlande av information. Familj och vänner upplevdes vara en viktig resurs gällande fysiskt och emotionellt stöd samt motivation. Slutsats: Patienter med hjärtsvikt upplevde olika typer av begränsningar i det dagliga livet relaterat till sjukdomen, brister inom sjukvården samt behov av stöd. Sjukvården behöver ta dessa upplevelser i beaktande i mötet med patienten för att kunna individanpassa omvårdnad och egenvårdsrekommendationer. Vidare kan detta ge ett ökat oberoende och därmed en ökad livskvalitet för patienten. ABSTRACT Background: In an ageing population the prevalence of heart failure is rising. When it comes to treating the disease, a lot of responsibility lies with the patient in terms of symptom management. Strategies to control symptoms may mean a significant change of life style which in turn can cause a range of emotions. Objective: The objective for this study was to describe the experience of patients living with heart failure. Methods: A descriptive systematic literature review was conducted. Twelve qualitative studies were used, and the material was analyzed by making codes and themes. The database that was used was PubMed. The theoretical framework that guided this study was theperspective of life world. Results: Three categories with twelve subcategories were identified. Patients experienced different types of limitations in their daily life, both physical and emotional. Central physical experiences were breathlessness and fatigue. Loneliness, isolation and changing roles within the family was also reported. Experiences of guilt, shame and a sense of being a burden towards the family emerged. Furthermore, various forms of adaptation were reported, such as changes in diet, alcohol consumption and physical activity. Positive attitude and spirituality proved to be strategies used to cope with the condition. The hospital was considered the safest place for rehabilitation and management of symptoms. Moreover, the hospital environment proved to lack in empathy, continuity and in conveying information. Family and friends were important resources regarding both physical and emotional support and motivation. Conclusions: Heart failure patients experience different types of limitations related to the disease in their daily life, shortcomings in health care, and need of support. The health care system needs to take these experiences into consideration when meeting the patient in order to personalize the care and self-care recommendations to increase independency and with that increase overall life quality for the patient. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-385894application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |