| Summary: | I samband med samhällsförändringarna från traditionella samhällen till moderna ställs individer inför möjligheten att välja vilka liv de ska leva. Denna valmöjlighet är ett kännetecken för moderniteten och avspeglas även i människors kärleksliv. Teoretiker menar att intima relationer inte längre grundas på kvinnors ekonomiska beroende av män, utan ingås av fri vilja. Till följd av kärleksrelationens omvandling ämnar denna uppsats empiriskt illustrera hur unga vuxna kan uppfatta och uppleva kärleksrelationer. Syftet behandlas genom att undersöka varför informanterna önskar ingå kärleksrelationer, vilken funktion kärleksrelationer fyller i deras liv och varför kärleksrelationer tar slut. Studiens metodologiska ansats består av fenomenologisk forskningsstrategi och har en abduktiv utgångspunkt. Materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuer med informanter i åldrarna 21-32 år. Undersökningen behandlar heterosexuella kärleksrelationer. För att förstå varför unga vuxna önskar ingå kärleksrelationer används teorier om kärleksrelationers idealisering, identitetsskapande samt stigmatisering. Kärleksrelationers funktion studeras med stöd från intimitetsteorier om trygghet och otrygghet. Uppbrott undersöks med teorier om valfrihet och framtidsplanering. Undersökningen visar att informanterna uppfattar ensamhet som en negativ upplevelse och ser det som rationellt eftersträvansvärt att ingå kärleksrelationer. Kärleksrelationer upplevs både som en möjlighet till trygghet, men även otrygghet. Att ha olika förväntningar på framtiden och valfrihet kan orsaka uppbrott.
|
|---|
