| Summary: | Influencer utnämndes, av Språkrådet och Språktidningen, som nyord 2016. Fenomenet har sedan dess befunnit sig i blickfånget för vetenskapliga studier, årsrapporter och för det mediala landskapet i Sverige. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat på hur influencers inlägg påverkar följare på sociala medier som Instagram, Twitter och Facebook. Primärt har kvantitativa metoder använts för att undersöka faktorerna som avgör vilket material som sprids. De årliga rapporter som beskriver användningen av sociala medier har visat att det huvudsakligen är ungdomar som använder de digitala sociala tjänster där influencers vanligen figurerar. Denna studie ämnar därför att med kvalitativ ansats och diskurspsykologisk analysmetod undersöka hur ungdomar som bor i Sverige konstruerar fenomenet influencer. Vi hoppas att med vår studie skapa en förståelse för hur unga vuxna konstruerar influencers. Denna studie har genom kvalitativa intervjuer undersökt tio ungdomar från Uppsala och Stockholm som följer influencers på sociala medier. Det insamlade materialet analyserades med diskurspsykologisk utgångspunkt med avsikt att urskilja de språkliga resurser deltagarna använde sig av för att förstå fenomenet. Vi fann två etablerade tolkningsrepertoarer som intervjupersonerna använde för att förstå fenomenet influencer. Typisk influencer och egen influencer utkristalliserade sig under studiens analys och vi fann att moraliska aspekter avgjorde distinktionen mellan de två tolkningsrepertoarerna. Avslutningsvis fann vi även att majoriteten av deltagarna under intervjuerna uppvisade ett avståndstagande mot den typiska influencern.
|
|---|
