| Summary: | Grovt språk är någonting väldigt förekommande i dagens samhälle, speciellt bland ungdomar. Vad ungdomarna som då använder grovt språk har för erfarenheter och uppfattningar om det skulle därför vara hjälpsamt att veta, så att man kan få en övergripande blick över deras användning av grovt språk. Syftet med denna uppsats är att få en fördjupad förståelse och kunskap om ungdomars tankar och uppfattningar av användandet av grovt språk mellan vänner. Studiens frågeställningar är: • Vad uppfattar informanterna som grovt språk? • Vad för erfarenheter av grovt språk har de,? • Hur definierar informanterna vänskap? • Vad för mening har det grova språket och erfarenheterna av detta för informanterna? • Hur uppfattas grovt språk som en vänskapsfunktion? För att uppnå detta syfte utgår studien ifrån Edmund Husserls teori om fenomenologi som fokuserar på individers tankar, erfarenheter och uppfattningar om något. Studien utgår även från Steiner Kvale och Sved Brinkmans semistrukturerade forskningsanalys för att intervjua informanterna, och Virginia Braun och Victoria Clarkes metoder för att analysera intervjuerna och finna mönster i dem, och sedan konstruera teman utifrån dem. Studiens slutsats är att grovt språk är ett flexibelt verktyg för ungdomar som har olika applikationer. Ungdomarna uppfattar grovt språk som vardagligt språk som har fått nya betydelser inom olika kompisgrupper, vilket även gör det enklare att uttrycka sig. Ungdomarna nämner hur de blir påverkade av andra som de umgås med till att själva använda grovt språk, vilket de inte alltid är stolta över. De tar inte illa upp av grovt språk heller, då de vet att deras vänner inte menar någonting illa, men samma tankesätt gäller inte bland obekanta. Därför är de mer vaksamma om det grova språket kring personer de nyligen träffat. Men om två personer delar en uppfattning om vad ett ord betyder så är det ett tecken på att de är vänner och tillhör samma kompisgrupp. === Crude or harsh language is something very prevalent in today’s society, especially among youth. What experiences and perceptions the youths who use harsh language have regarding it would therefore be helpful to know, to achieve a greater understanding of their usage of harsh language. The purpose of this thesis is to achieve a deeper understanding and knowledge about the thoughts and perceptions of harsh language between friends youths have. The question this study poses are: • What does my informants perceive as harsh language? • What experiences do they have of harsh language? • How do the informants define friendship? • What significance does the harsh language and the experiences of it embody for the informants? • How is harsh language perceived as a way to form friendships? To achieve its purpose this study will be based on Edmund Husserls theories of phenomenology to interview volunteers about their thoughts, experiences and perceptions of harsh language. It will also be based on Steiner Kvale and Sved Brinkmans descriptions of the semistructured research interview, and Virginia Braun and Victoria Clarkes method of analyzing text to find patterns in my informants interview, and then construct themes with them as a basis. The conclusion is that harsh language is a flexible tool for youth with many applications. Youths perceive harsh language as everyday language with different meanings among different friend groups, which makes it easier for them to express themselves. The youths mention how they are influenced by others in their company to themselves use harsh language, which not everyone is happy about. They do not take offense to harsh language from friends, because they know that there is no ill intent. The same sentiments do not apply among strangers. Therefore they are careful with their language among new people they meet. However, if two people share the same perception of a words meaning, it’s a sign of their friendship and their belonging to the same circle of friends.
|
|---|
