| Summary: | Syftet med denna studie är att få inblick i hur lågstadielärare uppfattar problemlösning i matematik. Detta genom att undersöka hur lärare uttrycker betydelsen av problemlösning, vad de anser karaktäriserar en bra problemlösningsuppgift samt hur de påstår sig undervisa om detta. För att nå ut till en större grupp verksamma lågstadielärare valdes enkätundersökning som metod. 103 lärare deltog, vars svar ligger till grund för detta arbete. Då frågorna som undersöktes var kopplade till människors uppfattningar av olika företeelser eller fenomen utgick studien från ett fenomenografiskt perspektiv. Den insamlade datan från webbenkätens strukturerade frågor analyserades med ett deduktivt angreppssätt, medan empirin från de icke-strukturerade frågorna analyserades med ett induktivt angreppssätt. Studiens resultat stämmer delvis överens med tidigare forskning inom området. Resultatet visade att lärare uppfattar problemlösning i matematik som viktigt och anser därför att det bör introduceras i förskoleklass. Lågstadielärarna hade uppfattningen att en bra problemlösningsuppgift är ett matematiskt problem som med fördel är verklighetsanknutet, kan lösas med flera metoder och mynna ut i flera rätta svar som sedan öppnar för diskussion mellan elever. Resultaten visade även att problemlösning är en term som definieras på många olika sätt. Trots att problemlösning endast behandlas med ett fåtal punkter i läroplanen visade studien att lärare överlag låter problemlösning i matematik ta utrymme i undervisningen. Deltagande lågstadielärare förespråkade par- och grupparbete framför individuellt arbete med problemlösningsuppgifter. Dock yttrade många verksamma lärare i årskurs (åk) 3 att deras elever ofta fick arbeta individuellt med problemlösningsuppgifter. Utifrån lärarnas uttryckta uppfattningar om problemlösningsuppgifter placerades majoriteten av respondenterna inom kategorin problem, medan minoriteten placerades inom kategorin rutinuppgift. Studiens resultat kan grundas på olika tolkningar gällande problemlösning samt begrepp som användes bland respondenterna. Överlag ansåg deltagande lågstadielärare att problemlösning har ett viktigt syfte i matematikundervisningen.
|
|---|
