Patienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt
Bakgrund: Hjärtsjukdomar inklusive hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. Personer som har drabbats av en hjärtinfarkt löper en ökad risk att få ytterligare en infarkt. Det finns stark vetenskaplig evidens för att hälsosamma levnadsvanor kan minska återinsju...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
2018
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347065 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-347065 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Nursing Omvårdnad |
spellingShingle |
Nursing Omvårdnad Erngren, Frida Lund, Kristin Patienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt |
description |
Bakgrund: Hjärtsjukdomar inklusive hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. Personer som har drabbats av en hjärtinfarkt löper en ökad risk att få ytterligare en infarkt. Det finns stark vetenskaplig evidens för att hälsosamma levnadsvanor kan minska återinsjuknandet i hjärtsjukdom. Därav inriktar sig den icke-farmakologiska sekundärpreventiva vården på hälsofrämjande livsstilsinterventioner. Tidigare forskning menar att den sekundärpreventiva vården är i behov av förbättring och stöd till riskreducering erbjuds idag i varierande grad till patienten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenheter och upplevelser av icke- farmakologisk sekundärprevention efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes vilken baserades på sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Vetenskapliga artiklar som beskriver upplevelser av sekundärpreventiv vård efter hjärtinfarkt analyserades med meta-etnografisk metod. Resultat: Under analysen av samtliga studier framkom fyra teman. De fyra huvudteman som identifierades var; vårdens utformning och tillgänglighet, stöd i rehabiliteringsprocessen, personcentrering och svårigheter att ändra levnadsvanor. Inom dessa teman beskrivs faktorer som påverkat patientens upplevelse av sekundärpreventiv vård. Slutsats: Flera faktorer påverkar patientens upplevelse av sekundärpreventiv vård liksom utformningen av hjärtrehabiliteringsprogram, tillgänglighet, stöd i rehabiliteringsprocessen och personcentrering. Samtliga patienters upplevelse av sekundärpreventiv vård påverkas av hur väl deras individuella behov tillgodoses. Genom att bedriva en mer personcentrerad vård kan vårdpersonal i allt större utsträckning möta patienternas individuella behov. En patient som är välinformerad och delaktig i sin egen vård upplever sig mer motiverad till att göra och bibehålla goda levnadsvanor. En adekvat utbildning i att arbeta personcentrerat med dessa patienter kan därför vara av stor betydelse inom sekundärpreventiv vård. === Background: Patients who suffered a Myocardial infarction have an increased risk of reinfarction. The research evidence suggest that healthy lifestyle habits can reduce the risk of a cardiac event. The secondary prevention care aim to support the patient to achieve and maintain a healthy lifestyle. Research suggest a need for improvement within secondary prevention care as support to risk prevention is currently not offered to all patients. Aim: The aim of this study was to explore patient experiences of non-pharmacological secondary prevention after a myocardial infarction. Method: This literature review is based on research articles from the databases CINAHL and PubMed. A meta-ethnography was used to interpret scientific research that describes the patients’ experiences of secondary prevention care. Result: The analysis generated four themes. The four main themes were identified as the structure and accessibility to health care, support in the rehabilitation process, patient centred care and difficulties with lifestyle changes. Factors that impact on patient experiences of secondary prevention are described in each theme. Conclusion: Several factors affected the patients experience of secondary prevention care after a myocardial infarction such as; the structure of the rehabilitation program, availability, support in the rehabilitation process and patient centred care. Whether the patient's individual needs were met influenced the experience of the secondary prevention. The patient's individual needs could more frequently be seen to when patient centred care was adapted. Increased motivation to make lifestyle changes was found in patients that felt well informed and involved in once care. Further education on the delivery of patient centred care may be needed within the health care sector in order to improve secondary prevention care. |
author |
Erngren, Frida Lund, Kristin |
author_facet |
Erngren, Frida Lund, Kristin |
author_sort |
Erngren, Frida |
title |
Patienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt |
title_short |
Patienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt |
title_full |
Patienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt |
title_fullStr |
Patienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt |
title_full_unstemmed |
Patienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt |
title_sort |
patienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt |
publisher |
Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
publishDate |
2018 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347065 |
work_keys_str_mv |
AT erngrenfrida patientersupplevelseravsekundarpreventionefteratthadrabbatsavhjartinfarkt AT lundkristin patientersupplevelseravsekundarpreventionefteratthadrabbatsavhjartinfarkt |
_version_ |
1718617512232353792 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-uu-3470652018-03-29T05:13:11ZPatienters upplevelser av sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarktsweErngren, FridaLund, KristinUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskapUppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap2018NursingOmvårdnadBakgrund: Hjärtsjukdomar inklusive hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. Personer som har drabbats av en hjärtinfarkt löper en ökad risk att få ytterligare en infarkt. Det finns stark vetenskaplig evidens för att hälsosamma levnadsvanor kan minska återinsjuknandet i hjärtsjukdom. Därav inriktar sig den icke-farmakologiska sekundärpreventiva vården på hälsofrämjande livsstilsinterventioner. Tidigare forskning menar att den sekundärpreventiva vården är i behov av förbättring och stöd till riskreducering erbjuds idag i varierande grad till patienten. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenheter och upplevelser av icke- farmakologisk sekundärprevention efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes vilken baserades på sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Vetenskapliga artiklar som beskriver upplevelser av sekundärpreventiv vård efter hjärtinfarkt analyserades med meta-etnografisk metod. Resultat: Under analysen av samtliga studier framkom fyra teman. De fyra huvudteman som identifierades var; vårdens utformning och tillgänglighet, stöd i rehabiliteringsprocessen, personcentrering och svårigheter att ändra levnadsvanor. Inom dessa teman beskrivs faktorer som påverkat patientens upplevelse av sekundärpreventiv vård. Slutsats: Flera faktorer påverkar patientens upplevelse av sekundärpreventiv vård liksom utformningen av hjärtrehabiliteringsprogram, tillgänglighet, stöd i rehabiliteringsprocessen och personcentrering. Samtliga patienters upplevelse av sekundärpreventiv vård påverkas av hur väl deras individuella behov tillgodoses. Genom att bedriva en mer personcentrerad vård kan vårdpersonal i allt större utsträckning möta patienternas individuella behov. En patient som är välinformerad och delaktig i sin egen vård upplever sig mer motiverad till att göra och bibehålla goda levnadsvanor. En adekvat utbildning i att arbeta personcentrerat med dessa patienter kan därför vara av stor betydelse inom sekundärpreventiv vård. Background: Patients who suffered a Myocardial infarction have an increased risk of reinfarction. The research evidence suggest that healthy lifestyle habits can reduce the risk of a cardiac event. The secondary prevention care aim to support the patient to achieve and maintain a healthy lifestyle. Research suggest a need for improvement within secondary prevention care as support to risk prevention is currently not offered to all patients. Aim: The aim of this study was to explore patient experiences of non-pharmacological secondary prevention after a myocardial infarction. Method: This literature review is based on research articles from the databases CINAHL and PubMed. A meta-ethnography was used to interpret scientific research that describes the patients’ experiences of secondary prevention care. Result: The analysis generated four themes. The four main themes were identified as the structure and accessibility to health care, support in the rehabilitation process, patient centred care and difficulties with lifestyle changes. Factors that impact on patient experiences of secondary prevention are described in each theme. Conclusion: Several factors affected the patients experience of secondary prevention care after a myocardial infarction such as; the structure of the rehabilitation program, availability, support in the rehabilitation process and patient centred care. Whether the patient's individual needs were met influenced the experience of the secondary prevention. The patient's individual needs could more frequently be seen to when patient centred care was adapted. Increased motivation to make lifestyle changes was found in patients that felt well informed and involved in once care. Further education on the delivery of patient centred care may be needed within the health care sector in order to improve secondary prevention care. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-347065application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |