Makten att tysta ner och lyfta upp "problem" med strategisk inramning : En kvalitativ studie om Socialdemokraternas inramning av migrations- och integrationsdiskursen efter migrationskrisen 2015

Syftet med studien var att med hjälp av en frameanalytisk metod studera hur det politiska partiet Socialdemokraterna ramar in problem, aktör, orsak och lösningar av migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015. Studien har också studerat hur inramningarna förhåller sig till ett jä...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Van, Le Wa
Format: Others
Language:Swedish
Published: Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-345656
Description
Summary:Syftet med studien var att med hjälp av en frameanalytisk metod studera hur det politiska partiet Socialdemokraterna ramar in problem, aktör, orsak och lösningar av migrations- och integrationspolitiken efter flyktingkrisen 2015. Studien har också studerat hur inramningarna förhåller sig till ett jämlikhetsperspektiv. Det empiriska materialet som primärt har används för att genomföra den kvalitativa analysen har varit Socialdemokraternas dokument om partiets politiska riktlinjer från kongressen 2017. Detta material har sedan kompletterats med dokumentet Framtidskontraktet 2017 som också har synliggjort partiets politiska riktlinjer. De två empiriska materialen har båda samlats in från Socialdemokraternas egna hemsida. Studien har bidragit med att visa på tendenser av hur ett parti i Sverige genom inramningar i sitt partiprogram under samma tidsperiod omvandlat diskursen om migrations- och integrationspolitik från ett humanitärt problem till ett arbetsmarknadsproblem, vilket implicerar olika synsätt på flyktingen och vem eller vad som skuldbeläggs som problemets orsak. Studien visar att Socialdemokraterna har i samma partiprogram frångått en mer jämlik och inkluderande syn på flyktingen till en mer utpekande syn på utrikesfödda som en separat grupp i samhället skild från gemenskapen. Konsekvenserna av detta är att inramningen säger underförstått att flyktingar inte är en självklar del av statens avgränsade befolkning. Detta i sin tur implicerar att det finns en outtalad ojämlikhet mellan medborgare och flyktingar, där flyktingar undervärderas som mindre än jämlikar. Detta innebär underförstått att flyktingar inte förtjänar att leva på basis av faktumet att de enbart är människor, utan flyktingar måste istället visa sig förtjänta av att betraktas som jämlikar genom prestationer.