Utbildning i livsmedelshygien gör skillnad : en kvantitativ studie om livsmedelshygien bland studenter vid universitet och högskolor i Sverige

• Main Authors: Hellkvist, Frida, Zetterström, Elin
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Institutionen för kostvetenskap 2017
• Subjects: Social Sciences; Samhällsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-341955

Introduktion: Matförgiftning är ett globalt problem relaterat till både hälsa och samhällsekonomi. En av orsakerna är bristande livsmedelshygien i de privata hushållen. Studier internationellt har uppmärksammat brister i kunskap, attityder och beteenden gällande livsmedelshygien bland universitetsstudenter. Studenter utgör inte en uttalad riskgrupp beträffande matförgiftning men kan tillhöra eller ansvara för sköra grupper. Enligt författarnas vetskap har ingen liknande studie tidigare utförts på studenter vid universitet och högskolor i hela Sverige. Syfte: Syftet var att undersöka kunskap, attityder och självrapporterat beteende beträffande livsmedelshygien hos universitet- och högskolestudenter i Sverige. Metod: Kvantitativ studiedesign med webbaserad enkät valdes som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades via sociala medier, mejl och via kontakter på högskolor och universitet. Resultat: Bland de 606 respondenterna (79,9 % var 18-30 år och 78,2 % kvinnor) var medelvärdet för antal rätt på kunskapsfrågorna 7,61 av 12. Antalet rätt skiljde sig signifikant beroende på rapporterad främsta kunskapskälla och självskattad kunskap. Utbildning i livsmedelshygien på gymnasial eller eftergymnasial nivå korrelerade med bättre kunskap i ämnet och det framkom en god uppfattning om den egna kunskapsnivån. Vidare uppgavs fler ofördelaktiga beteenden av dem med färre antal rätt på kunskapsfrågorna. Det framkom även att respondenternas attityder inte alltid gick i linje med det rapporterade beteendet. Slutsats: Utbildning i livsmedelshygien korrelerade med fler antal rätt på kunskapsfrågorna, vilket i sin tur indikerade ett säkrare självrapporterat beteende. Utbildning i livsmedelshygien skulle därför kunna främja mer fördelaktiga beteenden. Mer framtida forskning kring vad som påverkar beteenden efterlyses dock då kunskap och attityder inte verkar vara de enda avgörande faktorerna.