| Summary: | In the last 100 years, a rise in the global mean temperature has been noted, and projections show even higher temperatures in the future. The temperature rise can lead to changes in the weather patterns and therefore the thunderstorm activity in a future warmer climate has been investigated in this study. The future projections were made with an ensemble of 8 General Circulation Models downscaled with the regional climate model RCA4, developed at SMHI. Temperature and humidity data at four different levels in the atmosphere has been used to compute three different stability indices. Stability indices indicate potential for deep convection in the atmosphere, from which thunderstorms are developed. It was found that the projections show an increase in thunderstorm potential in a warmer future climate. In Sweden, the projections show an increase with about 15 more days with risk of thunderstorms at the end of the 21st century for the RCP4.5 scenario, corresponding to an increase of 40% in the south, and an even larger increase in the north. For the RCP 8.5 scenario, the projected change in days with risk of thunderstorms corresponds to an increase about 20 days, or about 60% more thunderstorm days in south of Sweden. In other parts of Europe, the increase is expected to be even larger, mainly in the mountain regions. It was also found that the thunderstorm season is projected to be extended in the future, with more days with risk of thunder in May and September. The increase in number of days with risk of thunderstorms is a result of the greater amount of water vapour that the atmosphere is able to hold in a warmer climate. Even if thunderstorms are projected to increase, other factors counteract, such as a decrease in the vertical temperature gradient and a decrease in the difference between moisture in the upper and the middle atmosphere. Yet, taken together the days with risk of thunderstorms are projected to become more frequent. === Under de senaste hundra åren har medeltemperaturen på jorden ökat med cirka 1°C, vilket har medfört förändringar i klimatet. Temperaturen kommer att fortsätta stiga på grund av den redan förhöjda halten växthusgaser i atmosfären, och om växthusgaser fortsätter släppas ut kan det förväntas bli ännu varmare. I och med att temperaturen fortsätter stiga är det mycket som pekar på att vädret i allmänhet kommer förändras, som till exempel förändrat mönster i åskoväder. I denna studie har risken för åska i ett framtida klimat studerats. Åska och konvektion bildas framförallt på grund av tre komponenter: instabilitet i atmosfären, fuktigheten i luften och en mekanism som får luften att lyftas från marken. En instabil luftmassa fås framförallt en varm sommardag när solen värmer marken, vilket medför att luften vid marken blir betydligt varmare än luften ovanför. Den andra faktorn är beroende av fuktigheten i luften, om luften är tillräckligt fuktig finns risk att större åskmoln kan bildas. De första två faktorerna kan beskrivas med vad som kallas stabilitetsindex. I denna studie beräknades risken för djup konvektion med hjälp utav stabilitetsindex. Temperatur-och fuktighetsdata från den regionala klimatmodellen RCA4, framställd på SMHI, användes för att beräkna dessa stabilitetsindex. Studien visar på att dagar med risk för åska förväntas öka i slutet av detta seklet med omkring 10-15 dagar per år över Sverige, med ännu fler dagar med risk för åska i södra Europa. En förhöjd åskrisk kan även förväntas vid bergskedjor så som svenska fjällen och Alperna. Den främsta anledningen till att åska förväntas bli vanligare är till följd av att temperaturstigningen möjliggör högre halt vattenånga i atmosfären, och därmed kommer fuktigheten i luften att öka. En längre åsksäsong har även noteras, med tidigare start i maj, och även förlängd i september.
|
|---|
