| Summary: | With different interests at stake, conservation is at the centre of power relations and negotiations over how best to manage a landscape, and is thus a potential source of conflicts, not only about how to manage the land, but also more importantly about what is just. In 2008 Sweden's National Park Plan, the creation of a national park in the area of Vålådalen-Sylarna-Helags in the county of Jämtland was recommended. This area covers in part the land used by Handölsdalen, Mittådalen and Tåssåsen samebys for reindeer herding, and, in May 2016, the samebys declared that they would oppose the national park project. Negotiations between the samebys on the one hand, and the authorities in charge of running the project – the Swedish Environmental Protection Agency and the County Administrative Board of Jämtland – took place, until, in May 2017, the project actors officially met all for the first time. The samebys most notably demanded that reindeer herding and the Saami culture are recognised in the national park, and that the samebys have a clear influence in the project and later in the park management. Despite being overrepresented in national parks, Saami reindeer herders remain in fact underrepresented in the management of these parks, and still struggle locally to be included in conservation projects. In parallel to the progressive recognition of their rights as an indigenous people and within a national trend fostering local participation, they have been however increasingly included in the discussions on conservation projects at the local scale. This thesis aims at contributing to challenge the way conservation is still conceptualised and practiced in Sweden. It raises the question of what the opportunities are for the affected samebys to anchor their claims in the negotiations over the establishment of a planned national park in the area of Vålådalen-Sylarna-Helags. The question is studied through the lens of the discursive institutional conflict management analysis, which allows to have a deep understanding of the negotiation process, by looking at its procedural as well as contextual aspects, and at the interdependence between the samebys and the authorities. Overall, the procedural aspects of the negotiation process are unfavourable to the samebys, the contextual aspects provide only mixed opportunities for the samebys, and the interdependence of the parties, while positive, is weak in degree which may hamper the anchoring of samebys' claims. This thesis demonstrates the importance of institutional change and building of trust for the effective recognition and participation of the samebys in the process. === Med olika intressen står konservering i centrum för maktrelationer och förhandlingar om hur bäst man kan hantera ett landskap och är därmed en potentiell källa till konflikter, inte bara om hur man hanterar landet, men också viktigare om vad som är rätt. I Nationalparksplan för Sverige under 2008 rekommenderades att skapa en nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags i Jämtlands län. Detta område täcker delvis marken som används av samebyarna Handölsdalen, Mittådalen och Tåssåsen för renskötsel, och i maj 2016 förklarade samebyarna att de skulle motsätta sig nationalparksprojektet. Förhandlingar mellan samebyarna och de myndigheter som ansvarar för att driva projektet - Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Jämtlands län - ägde rum fram till maj 2017 då alla projektets aktörer träffades officiellt för första gången. Samebyarna krävde framför allt att renskötsel och samekultur erkänns i nationalparken och att samebyarna har ett tydligt inflytande i projektet och senare i parkförvaltningen. Trots att de är överrepresenterade i nationalparker är samiska renskötare faktiskt underrepresenterade i förvaltningen av dessa parker och strider fortfarande lokalt för att bli inkluderade i projekt för bevarande. Parallellt med det progressiva erkännandet av deras rättigheter som ursprungsbefolkning och inom en nationell trend som främjar lokalt deltagande har de emellertid alltmer ingått i diskussionerna om bevarandeprojekt på en lokal skala. Avhandlingen syftar till att bidra mot att utmana hur bevarandet fortfarande är betraktat och praktiserat i Sverige. Det väcker frågan om vilka möjligheter som finns för de drabbade samebyarna att förankra sina krav i förhandlingarna om inrättandet av en planerad nationalpark i området Vålådalen-Sylarna-Helags. Frågan studeras genom linsen i den diskursiva institutionella konflikthanteringsanalysen, som möjliggör en djup förståelse av förhandlingsprocessen genom att titta på dess procedur- och kontextuella aspekter samt på det ömsesidiga beroendet mellan samebyarna och myndigheterna. Sammantaget är de procedurmässiga aspekterna av förhandlingsprocessen ogynnsamma för samebyarna, de kontextuella aspekterna ger endast blandade möjligheter för samebyarna, och parternas ömsesidiga beroende, vilket är positivt i sig, är svagt i en grad som kan hämma förankringen av samebyarnas krav. Denna avhandling visar vikten av institutionell förändring och uppbyggnad av förtroende för samebyarnas effektiva erkännande och deltagande i processen.
|
|---|
