| Summary: | I Sverige finns det en brist på studier angående hydrologisk torka trots att det existerar problem med torka idag. Hydrologisk torka kan ha allvarliga konsekvenser på både naturen och samhället när det kommer till vattentillgång, växt -och djurliv och jordbruk. Av den anledningen är det viktigt att studier görs som undersöker allvarligheten i den hydrologiska torkan i Sverige för att få en bättre förståelse. I den här studien användes ett månadsvis Q95 värde som ett tröskelvärde med ett minimum av fem dagar i följd under tröskelvärdet för att definiera hydrologisk torka. Metoden applicerades på fem avrinningsområden in Sverige med data som sträckte sig mellan 1961- 2010. Resultatet från studien visade på att hydrologisk torka var speciellt framträdande under v issa år. Dessa år verkade vara kopplade till varandra under två till tre år i följd. De visade även ofta liknande månader och antal dagar under tröskelvärdet. Andra studier gjorda över de Nordiska länderna visade på liknande resultat. Metoden överensstämde även till en stor del av historisk torka i Sverige. För att kunna ge en större och komplett bild av hydrologisk torka diskuterades några möjliga metoder. Nederbörd, snö, strömflöde, evapotranspiration och grundvatten skulle behöva räknas med för en mer pr ecis studie. Standardiserade index kan täcka de mesta av de olika delarna, men för att få mera specifika förlustvärden så skulle även en tröskelnivå metod behöva implementeras i studien === In Sweden there is a lack of studies on the topic of hydrological drought even though it exist present problems of drought. Hydrological drought can have severe effects on both nature and society regarding water supply, animal life and agriculture. It is important to investigate the severity of hydrological drought in Sweden to get a better understanding of this phenomenon and its affects. To define hydrological drought this study used a Q95 monthly threshold with a minimum of 5 consecutive days below the threshold. This method was used on five catchments in Sweden with data ranging from 1961 -2010. The result from the study showed that hydrological drought was very prominent in some year s. These years seemed to be often linked together in two to three consecutive years. They often had similar amount of days and months below the threshold. Other studies over the Nordic countries showed similar results. The method also gave a result that to a certain degree showed droughts that coincided with historical records of drought in Sweden. This gave a positive feedback of the index accuracy. To get a broader picture of how hydrological drought propagates in Sweden some possible choices were discuss ed. Precipitation, snow, streamflow, evapotranspiration and groundwater would need to be covered for a more precise study. Standardized indices have most of spectrum covered, but it would be suggested to implement the threshold level method as well to get accurate deficits.
|
|---|
