Summary: | Sverige anses ha en välfungerande dricksvattenproduktion på grund av stor tillgång på råvatten med god kvalitet. För att kunna möta utmaningarna i framtiden, så som klimatförändringar och en ökad befolkning, krävs en ökad digitalisering på vattenverken för att erhålla en säker dricksvattenproduktion. Projektet syftar till att utreda vilka hinder och möjligheter som finns för en ökad digitalisering av övervakning och styrning på svenska vattenverk. Detta har gjorts genom en litteraturstudie som bidragit med kunskap för utformningen av en enkätundersökning där vattenverk fått svara på frågor gällande digitalisering av övervakning och styrning. Enkäten skickades ut till 370 vattenverk i Sverige varav 14 av dessa svarade och utgör underlaget för resultatet i denna rapport. Resultatet visar att samtliga vattenverk som har besvarat enkäten har ett behov av en ökad digitalisering av övervakning och styrning som utgörs av • Tidiga varningssystem • Förbättrad övervakning • Styrning av beredningsprocessen • Modeller för processer • Förbättrad IT-säkerhet Av resultatet framgår även att det finns en viss spridning av vilka behov som vattenverken anser som mest angelägna. I många fall upplever de 14 vattenverken organisatoriska, tekniska och ekonomiska hinder för att implementera eller utveckla digitaliseringen av övervakning och styrning. Den låga svarsfrekvensen gjorde att det inte erhölls en generell bild av svenska vattenverks syn på en ökad digitalisering. Inom projektet har även ett modellverktyg för kemisk fällning konstruerats med syfte att undersöka automatisk online-dosering av koaguleringsmedlet Al2(SO4)3* 14 H2O (ALG). En jämförelse mellan online-mätningens direkta dosering och en fördröjd mänsklig dosering har gjorts för att stödja argumentet om varför en automatisk dosering kan vara fördelaktig ur ett ekonomiskt och kvalitetsmässigt perspektiv. Undersökningen visade att det finns möjlighet att spara 330 000 SEK/år i enbart kostnad för ALG, vid en övergång från manuell till automatisk dosering.
|