| Summary: | Syftet med denna studie är att få en bild av i vilken grad förskollärare arbetar med genus, specifikt vid högläsning. I samband med syftet har tre forskningsfrågor arbetats fram för att föra studien framåt. De forskningsfrågor som har formulerats är: Hur ser några förskollärare på genus i förskolan? Hur arbetar några förskollärare med genus i förskolan, specifikt vid högläsning? Hur tror några förskollärare att barn påverkas av könsroller i bilderböcker? Studien har sin grund i ett genusperspektiv och sociokulturellt perspektiv. Det sociokulturella perspektivet bygger på att människan lär sig och utvecklas tillsammans, samt påverkar varandra. Genusperspektivet handlar om att analysera strukturella förväntningar på mannen och kvinnan. Detta gör att det går att se förbi det biologiska könet. Metoden som denna studie bygger på är semistrukturerade kvalitativa samtalsintervjuer. Denna metod har valts för att kunna undersöka studiens syfte och besvara de forskningsfrågor som lyfts fram. I denna studie har sex förskollärare på tre olika förskolor i stor-Stockholm deltagit. Intervjuerna har genomförts med förskollärarna på deras arbetsplats under arbetstid. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på de forskningsfrågor denna studie vill ta reda på. Resultatet av intervjuerna framhäver att förskollärarna använder sig av genusarbetet i en låg grad vid högläsning. Det har visat sig att genusarbetet inte är prioriterat i förskolans verksamhet vilket förskollärarna hade önskat. Detta kan bero på att de saknar den kunskap de hade önskat vilket gör att de känner sig osäkra på arbetet. Det framkommer i diskussionen att respondenterna anser att genus kan vara svårt att arbeta med vid högläsning, detta kan bero på att respondenterna känner att begreppet i sig är stort och svårt. Det framkommer en rädsla hos respondenterna att göra en tydlig könsfördelning bland barnen i arbetet med genus. Trots detta framhäver respondenterna att genus samt högläsning bör prioriteras högre i förskolans verksamhet.
|
|---|
