Hur arbetet med ensamkommande barn och unga har påverkat socialsekreterarprofessionen

• Main Author: Eriksson, Isabel
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen 2012
• Subjects: Profession; socialtjänsten; socialsekreterare; ensamkommande barn och unga; Political Science; Statsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-319258

Syftet med denna studie är att studera hur arbetet med ensamkommande barn och unga påverkar socialsekreterarprofessionen. Det ökade antalet ensamkommande barn och unga i Sverige skapade ett behov av kunskaper om hur man ger stöd och omsorg till barn och unga i krissituationer. Detta behov kunde inte uppfyllas inom ramen för Migrationsverkets verksamhet så det praktiska ansvaret för ensamkommande barn och unga flyttades 2006 till kommunernas socialtjänst. Arbetet med ensamkommande barn och unga har sedan vuxit och nu blivit en stor del av socialtjänstens arbete. Den teoretiska grunden för denna studie är Thomas Brante (2009) definition och beskrivning av professioner. Hans teori har operationaliserats så att man kan mäta förändringar i socialsekreterarprofessionen. Genom ”most likely metod” studerar studien socialtjänsten i en mellanstor svensk stad, Uppsala, som har fått ta emot näst flest ensamkommande barn och unga i hela Sverige. Om effekter av arbetet med ensamkommande barn och unga på socialsekreterarprofessionen borde synas någonstans borde det vara Uppsala, eftersom staden har tagit emot så många ensamkommande barn och unga i relation till invånarantal. Semi-strukturerade intervjuer har hålls med bland annat socialsekreterare och enhetschefer på ensamkommande barn och unga enheterna på Uppsala kommuns Socialförvaltning. Analys av intervjuerna har visat att arbetet med ensamkommande barn och unga har påverkat socialsekreterarprofessionen. Genom att använda Brantes teori kan man dra slutsatsen att socialsekreterarprofessionen har stärkts av arbetet med ensamkommande barn och unga.