| Summary: | I den här uppsatsen undersöks handelspolitikens effekter på tillväxten i Sverige under periodenmellan år 1873 och 1910. Perioden från mitten av 1870-talet fram till första världskrigetkännetecknades av en dittills exempellöst snabb industriell utveckling. Denna tillväxt sammanföllmed en övergång från en handelspolitisk epok till en annan: från 1860-talet och fram till 1880-taletpräglades Sverige av en liberal handelspolitik med få handelshinder. Den påföljande periodenkännetecknades dock av en tilltagande agrar- och industriprotektionism vilket tog sig i uttryck iökande tullar. Frågan som behandlas i denna uppsats är om den snabba industriella tillväxten skeddetrots en ökad protektionism eller om den tilltagande protektionismen accelererade tillväxten genomatt stödja industrisektorn enligt infant industry-argumentet. I uppsatsen analyseras tullnivåer ochderas strukturer för olika sektorer inom ekonomin och vilken effekt dessa tullar hade på tillväxten.Undersökningens empiriska underlag är sammanställt ur Kommerskollegiums handelsstatistik frånperioden: BiSOS(F).Undersökningen visar att protektionismen i Sverige ökade under perioden men i olika grad för olikasektorer. Agrartullarna ökade kraftigt efter år 1888 medan tullarna på industrivaror ökade i en någotmindre utsträckning först några år efter dessa. Industritullarna var strukturerade för att främjainhemsk produktion av färdigvaror då råvaror och insatsvaror hölls tullfria eller var belagda med enlåg tull samtidigt som färdigvaror fick ett högre nominellt tullskydd.Uppsatsen bekräftar till viss del tidigare forskning, bland annat Bairoch (1972), Williamson (2001)och O’Rourke (2011), som pekar på att industritullar korrelerade positivt med tillväxt underperioden och visar att dessa resultat håller även på en lägre aggregerad nivå. Ett test görs även av enmöjlig hypotes om vilka kausala mekanismer som kan ha legat bakom den positiva korrelationenmellan industritullar och tillväxt; nämligen att infant industry-effekter kan ha förbättratkonkurrensläget för framväxande industribranscher. Uppsatsen finner att infant industry-effekterspelade en roll för utvecklingen av verkstadsindustrin, trävaruindustrin pappersindustrin samt sten-,lera-, och glasindustrin under perioden.
|
|---|
